söndag (pingstdag)

Idag ska du få lära dig riktig svenska, vi börjar med några få ord!

fredag

Några av dagens nyheter som fångats av mitt öga i all hast.

1/ Sverige nära få strålkanon för miljarder till Lund.

2/ Krisen för den europeiska bilindustrin utlöser nationalistiska
reflexer. Det är hög tid att tänka gemensamt och europeiskt.
Främst i tider då vi alla ska gå och rösta i EU-valet.
De flesta länderna i EU är involverade i spekulationerna om vad som ska hända med den Europeiska bilindustrin.

3/ Flygsjukvården: Helikoptern stannar vid länsgränsen
Vi är inte alla lika mycket värda, eller !? Flytta inte till Västmanland!

4/ Mycket intressant aspekt av Carl Tham
Carl Tham anklagar Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin: De har ingått en allians och förhindrar en debatt om hur mycket makt EU ska ha.
Moderater och socialdemokrater har i åratal gjort sitt yttersta för att förhindra att EU-frågor politiseras och diskuteras i de allmänna valen. Att försöka få väljarna att rösta i valet till EU-parlamentet genom att spela EU-kritiska är spel för gallerierna. Den främsta möjligheten att påverka EU går genom vår egen riksdag och regering. Och då måste EU- frågorna upp i den nationella valrörelsen och partierna avkrävas sina åsikter om EU:s makt, skriver den framträdande socialdemokraten Carl Tham.

5/ En bok som i skymundan tar upp intressanta aspekter på skolans inlärning:
RASOUL NEJADMEHR ”EDUCATION, SCIENCE AND TRUTH”
ROUTLEDGE
RASOUL NEJADMEHRS bok kommer kanske inte att finna så många läsare i kollegierummen; därtill är den alltför renodlat filosofisk. Men den ställer i högsta grad relevanta frågor och öppnar perspektiv som är centrala
även för jordnära skolpolitik. Är till exempel den tidiga och strikta specialisering som skolan (åter) är på väg mot verkligen fruktbar? Kan man bland 15- eller 16-åringar tveklöst urskilja den blivande teknikern eller musikern? Är inte både teknik och musik utflöden av vad som åtminstone för den som är mycket ung bör få utgöra en helhet? Och än mer: är 15-åringarnas beklagliga ovana att välja bort matematik
och naturvetenskaper en följd av att dessa viktiga ämnen utlärs som om de utgjorde den enda vägen till verkligheten? Är kanske leken med former, med tonintervaller och med ord en bättre inkörsport till förståelsen av matematikens och naturens komplicerade strukturer?
SVEN-ERIC LIEDMAN

I övrigt har solens strålar lyst på både onda och goda hela dagen i vår lilla "by".

tisdag

Idag har det varit underbart varmt mitt på dagen. Dock vet jag vart man ska åka om man vill njuta av vackra blommor till helgen. Gamle kungens, Gustav VI Adolfs, kära Sofiero är platsen. Vi var där redan i fredags och såg redan då massor av Rododendron i alla tänkbara former och färger. Att vid samma tillfälle få se orkidéer i mängd på en speciell utställning gjorde inte saken sämre.

torsdag/helgdag

EU eller inte? Med Baumans bok i bakhuvudet ser jag det som mer eller mindre nödvändigt att stödja EU. Vad finns det för alternativ?
Nedanstående kan man läsa om EU inför valet på ”nätet”.

Ja, just du. Du kan påverka. Genom att rösta.
Då du röstar i valet till Europaparlamentet väljer du vem som ska påverka din framtid och vardagen för nästan 500 miljoner medeuropéer. Om inte du bryr dig kommer någon annan att göra det – och bestämma vem som ska vara din företrädare i EU:s enda direktvalda församling. De valda ledamöterna formar Europas framtid under de kommande fem åren. Se till att du får det Europa du vill ha!
Röstar du inte, klaga inte efteråt.

Vad räknar man med att diskutera i en nära framtid i EU-parlamentet:

Liberalisering av gas- och elmarknaderna
En andra behandling av telekom-paketet
Brådskande förslag för finanssektorn
Billigare sms i utlandet
Möjlig förlikning om arbetstiden
Minimigräns för mammaledighet
Fri rörlighet för patienter

Nya utmaningar framöver:
Utmaningar inför 2009–2014

Ekonomiska och monetära frågor
Krisen på finansmarknaden som innebar att banksystemet nästan kollapsade hösten 2008, påverkar nu resten av ekonomin då kreditåtstramningen får följder både för hushållens konsumtion och för industriinvesteringarna. Nästa Europaparlament kommer att få en stor uppgift med att förbättra ramen för EU:s budgetförordning.

Sysselsättning och socialt skydd i EU
Kampen mot följderna av finanskrisen och de demografiska förändringarna samt bevarandet av EU:s sociala modell är uppgifter som de nya ledamöterna i lika hög grad måste ge sig i kast med. De bör även uttala sig om uppföljningen till ett visst antal dokument som debatterats under mandatperioden 2004–2009.

Klimatförändring/energi
Klimatförändringen är en avgörande utmaning för människosläktet. Genomförandet av EU‑lagstiftningen för att bekämpa den kommer att bli en utmaning, men inte tillräckligt långtgående. EU måste samtidigt fortsätta samtalen om en global klimatordning efter Kyoto som man ska komma överens om i Köpenhamn i slutet av 2009.

Utrikesfrågor
Utmaningarna inom utrikesfrågorna består i att ersätta partnerskaps‑ och samarbetsavtalet med Ryssland, förhindra störningar i gastillgången från Ryssland via Ukraina, ta bort icke‑tariffära handelshinder i handeln med Kina, finna en lösning på konflikten mellan Israel och Palestina samt övervaka framstegen för associeringsavtal med Latinamerika.

Utvidgningen
Bulgarien och Rumänien, som gick med i EU 2007, kommer inte att bli de sista att ansluta sig. Kroatien, Turkiet och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien är officiella kandidater. Andra länder, som Serbien, Montenegro och Kosovo, har också planer på att gå med. Debatter om de är redo för en anslutning samt eventuella datum för detta kommer att stå högt på parlamentets dagordning under kommande år.

Invandring
De många invandrare som kommer till EU varje år, ofta under tragiska former, tvingar medlemsstaterna att samarbeta när det gäller hanteringen av dessa migrationsströmmar. Den invandringspolitik som en medlemsstat antar har följder för grannlandet. Detta gäller i synnerhet för Sydeuropa. Upprättandet av en balanserad invandringspolitik måste vara fördelaktigt för länderna både i norr och söder.

Terrorism/säkerhet
Under åren efter attentaten i New York, Madrid och London har medlemsstaterna förstärkt samordningen av kampen mot terrorismen, bland annat genom plattformar för samarbete som Europol och Eurojust. Nya åtgärder för att förhindra terrorism kommer att utarbetas under den nya mandatperioden. Balansen mellan säkerhet och skydd å ena sidan och privatliv och grundläggande rättigheter å andra sidan kommer också att vara viktiga politiska frågor.

Jordbruk
De ledamöter som väljs i juni 2009 kommer att delta i förberedelserna av nästa stora reform av den gemensamma jordbrukspolitiken som är planerad till 2013. Resultaten av denna beror delvis på den förväntade kampen om budgeten mellan medlemsstaterna om tiden efter 2013 och om andra faktorer som utvecklingen av klimatsituationen. Om Lissabonfördraget ratificeras, kommer det att ge Europaparlamentet medbeslutanderätt tillsammans med jordbruksministrarna i frågan.

Lissabonfördraget
Om och när EU:s medlemsstater ratificerar Lissabonfördraget, skulle det tillhandahålla den rättsliga ram och de verktyg som krävs för att möta EU:s mest brådskande utmaningar. Genom att ge det direktvalda Europaparlamentet mer makt över EU:s beslutsfattande på områden som inrikesfrågor, jordbruk och budget skulle det göra EU mer demokratiskt ansvarigt

tisdag

Idag vaknade jag ganska tidigt och började med att läsa gårdagens DN.
Jag satte nästan teet i vrångstrupen, då jag kom till MACIEJ ZAREMBAs artikel om Vojakkala. Hans skildring skiljer sig nästan på varje punkt i förhållande till vad vi läst om orten i tidningarna och sett på TV under de senaste 22 åren. Domar har fällts , förtal har spridits och man har haft väldigt svårt att förstå hur detta har kunnat vara möjligt under så lång tid.

Vad Zaremba nu skriver är, att en familj drabbats av fördomar och bojkott. I våras dömdes fem familjemedlemmar till sammanlagt 22 års fängelse.
Jag har mycket svårt att förstå hur detta är möjligt, men jag tror fast och fullt på Zarembas artikel. Artikeln är väl värd att läsas i sin helhet.

På 1600-talet pågick häxprocesser främst i Dalarna och Härjedalen , det är den närmaste liknelsen jag kan finna till människors ondska.
Nåväl det finns dessvärre exempel på senare år på liknande företeelser, om jag inte minns fel hände något som liknade utstötning i Norge för några år sedan.

På TV3 har jag också sett några program om grannfejder, som varit nog så obehagliga.

Vad är det man säger "män är djur", jag skulle i stället vilja säga att "människor kan bete sig sämre än djur".

Måndag

Europa : Zygmont Bauman

En mycket intressant läsning. Det är den tredje boken jag ger mig i kast med av Bauman.
Förväntningarna låter inte vänta på sig. Snabbt kommer tankarna och idéerna
”Europa upptäcker alla jordens länder men ingen har egentligen upptäckt E”.
”Europa är först med att förkunna att världen skapas av kulturen”
……Europa var först att förkunna att » världen skapas av kultur» - men det var på samma gång också först att upptäcka/avgöra att eftersom kultur skapas av människor så är kultur - kan eller bör kultur vara - en mänsklig uppgift/bestämmelselkallelse. Det var i Europa som människorna först ställde sig vid sidan om sin egen ivärldenvaro och därigenom befriade sig från sin egen form av mänsklighet…..
Europa börjar upptäcka sin omvärld på allvar under 1400-talet genom ombud för helt egen räkning.
…..Väldiga länder låg utsträckta och väntade på att bli upptäckta. »Att upptäcka» betydde inte bara att finna och placera på de sjöfarandes kartor. Det betydde att blottlägga skatter som fram till dess varit oanvända, underanvända eller felanvända eller brukats för alla möjliga förvända, fantasifulla och orimliga syften; skatter som slösats på människor som var okunniga om deras värde, malmådror som ropade på att bli utvunna — och sedan exploatera dem och överföra dem till andra platser där de kunde komma till bättre och klokare användning………………………
Dessvärre var det så att ju större profiteringen blev från Europa och dess anhängare desto större blev spänningarna gentemot andra.. På något sätt upplever man så småningom att världen därutanför inte är så spännande. Globen upplevs inte längre som inbjudande och gästvänlig och ingen scen för heroiska bragder och/eller lysande bedrifter.
…………..Vi kan gå ett steg längre och konstatera att Europas regeringar har förlorat sin vision, och framför allt sin långsiktiga vision, i kontrast till den »problemlösnings»- eller »krishanterings»-politik som är avsedd för tidsperioder som nästan aldrig sträcker sig längre än till nästa parlamentsval. Och vad värre är, Europa som helhet har förlorat lusten och viJjan till äventyr — till risktagandets spänning och till att jaga nya och outforskade horisonter och bana nya och oprövade vägar. Det är åtminstone det intryck man får när man lyssnar till de människor som Europas nationer har valt att tala och handla i deras namn. När man läser igenom Maastrichtför-dragets text — det dokument som skisserar Europas framtid och det mål för vilket en halv miljarder europeer uppmanas att arbeta - blir man knappast överväldigad av det slags »forfattningspatriotism»…………………………………………….
Jorden har blivit allt mer trång, det blir allt svårare att gömma sig.
………….om inför wro-mötet i Cancun 2003 så motsvarar den genomsnittliga europeiska subventionen per ko »de två dollar per dag som miljarder mänmångfaldigar dem på bekostnad av de fattiga där ute. Som Joseph Stiglitz niskor med möda livnär sig på» - medan de 4 miljarder dollarna i subventioner till 25 000 rika amerikanska bomullsodlare »bringar 10 miljoner afrikanska jordbrukare elände och mer än uppväger usa:s eländiga hjälp till några av de drabbade länderna»." Man hör ibland Europa och usa offentligt anklaga varandra för »orätt-visa åtgärder på jordbruksområdet». Men, konstaterar Stiglitz, ••ingendera sidan tycks vara villig att göra några större eftergifter», medan bara stora, radikala eftergifter skulle få andra att sluta att betrakta det ohöljda uppvisandet av »rå ekonomisk makt fran usa:s och Europas sida» som enbart ett forsök att försvara de privilegierades privilegier, skydda de rikas rikedomar och tjäna sina egna intressen som går ut på mer rikedom och ännu mer rikedom.»försvara utvalda värden där hemma och samtidigt vända ryggen till drömmarna och längtan hos dem som finns utanför dess gränser. Men vända ryggen till är just vad vi, europeer och europeiska ättlingar i Europas gamla kolonier, gör. Anpassade till reglerna for en demokrati som (med fara för eget liv) sluter sig bakom nationalstatens gränser eller de gränser som en kombination av nationalstater bildar, behåller vi våra rikedomar och påminde …Det finns vägande skäl att anta att man på en globaliserad planet, där situationen för var och en och var som helst bestämmer och bestäms av alla andras situation, inte längre kan ha frihet och demokrati i ett land eller bara i några få utvalda länder. Frihetens och demokratins öde i varje land avgörs på den globala scenen — och bara på den scenen kan de försvaras med en realistisk chans att vinna bestående framgang. Det ligger inte längre i någon stats makt, hur tungt väpnad, beslutsam och kompromisslös den än är, att ……………………..
”EU har aldrig stått inför hotet att bli erövrat av någon annan kontinent”
USA är idag oerhört starkt, men ej för evigt, men som sådant måste det ständigt vara på sin vakt mot ALLA andra nationer/folkgrupper. Som nation måste det vara fritt från alltför nära kopplingar till andra nationer.
EU har plötsligt upptäckt att det befinner sig i en obekant och exempellös och ej kartlagd position. Hur ska det gå vidare?
Jag har på bara några sidor fått en helt ny bild av EU. Varje slutsats kunde man kanske kunnat komma fram till, men , det gäller att koppla samman de olika trådarna för att få ett intressant sammanhang. Detta är intressant inför EU-valet , 7 juni 2009.

Söndag

Under ett halvårs tid har jag försökt att tränga in i skolan utveckling i kommunen. Jag insåg inte först vad jag gav mig in på. Mycket information finns endast nedskrivet i pärmar på stadsmuséet. Det blev ett antal timmar där.

Efter en tid fanns det stoff nog,trodde jag, för mycket mer än jag tänkt mig. Olika gestalter växte fram, men också olika miljöer.

Tyvärr är det så att ju mer fakta man får desto mer nyfiken blir man på det som ligger bakom. Det är också många skeenden som är svåra att förstå om man inte försöker sätta in dem i deras rätta sammanhang.

Kyrkans roll är avgörande i all undervisning under den första tiden. Kopplingen finns ända fram till mitten av 1950-talet.

Statens och kommunens ledning betyder nästan allt för att åtagandena ska bli utförda. Samhällets utseende var annorlunda 1597 jämfört med 1997. Vem fick/kunde gå i skolan år 1600?

Vilka lärarkrafter kunde man uppbringa 1600 och vilka 1900?

Till slut finner man att det är nödvändigt att förstå mer av det dagliga livet och tidens gång.

På något sätt fick studierna börja om gång på gång.

Från 1825 och framåt kan man docksäga att kommunens ledning haft det bästa framför ögonen då det gäller skolfrågor.

Som examensprov gjorde jag en stadsvandring, en ljuvlig vårkväll mellan några av stadens tidigaste och befintliga skolområden.

Idag åkte vi till Kvicksund tor.

Bokskog i Strömsholm

<-

Mälarens vatten

->

lördag

Jag har ofta litet diffusa begrepp om ord med likartad betydelse.
Ta orden saga, sägen, myt och legend.
Enligt Wikipedia kan man säga att :
En saga är en fantasiberättelse
En sägen är en kort sagoliknande berättelse som anknyter till en viss plats
En legend är grundad på förmodat historiska gestalter eller händelser
och
En myt är oftast en berättelse om ett tema från en tid när kommunikationen var muntlig.

Sankta ELIN, En historisk ”gestalt" eller!?

När man läser om och omkring henne, blir man först eggad av de olika beskrivningarna.
Tyvärr blir tolkningarna allt mer olika och tillslut så olika att man störs av olikheterna.
När sedan forskarna som sysslat med Elin, som person och också hennes bedrifter är oense om sanningshalten då frågar man sig om man skall vare sig ska tro på hennes underverk eller henne som historisk person. Har hon verkligen existerat. I och för sig kan det kanske göra detsamma. Hon skulle ju i huvudsak ha levt på 1100-talet.

Men, hon har trots allt ändå betytt väldigt mycket för Skövde som ort, och för katolska kyrkan skulle det vara omöjligt att se bort från henne som helgon liksom alla andra helgonförklarade personer.
I förbigående kan man inte underlåta att tänka på andra kulturers historia. I Kina vet man med mycket stor säkerhet att Konfucius levde mellan –551 och –479, i Egypten vet man att Hatschepsut härskade över Egypten mellan –1479 och –1458 ( siffror som inte är exakta förstås) Om Elin vet vi inte när hon föddes eller när hon dog. Det som i huvudsak finns nedtecknat kom på pränt minst 100 år efter hennes död.
Linde försöker i sin bok om Elin gå till botten genom att granska det material han kan finna, och det är inte litet det.
Hans slutsatser är många, här kommer ett utdrag ur hans bok:

Ur Gunnar Lindes bok:

Sankta Elins betydelse for Skövdes utveckling till en berömd vallfartsort med stadsrättigheter får motivera det tämligen utförliga studium, som har ägnats henne. Undersökningen har ej alltid lett till några bindande slutsatser, men den har dock velat göra sannolikt, att legenden har sina rötter i den hedniska fruktbarhetskulten. Elin framstår som gudinnan Fröjas arvtagare. För legendens och kultens utformning ha sedan politiska och personliga intressen under ett par århundraden spelat en avgörande roll. Ehuru ej möjlig att tillbakavisa, framstår tanken, att Elin existerat som en historisk gestalt, som osannolik.
För många måste en sådan uppfattning te sig chockerande. Den fromma kvinnans jordiska tillvaro har ända sedan den äldsta medeltiden ansetts fastslagen, och hennes roll som Skövdes, och även Götenes, "första historiska person" har sällan på allvar ifrågasatts. Även den rent vetenskapliga forskningen i vår tid har godtagit tanken, att hon en gång levat, och hon har blivit en fast utgångspunkt för den lokalhistoriska forskningen.
Men även om den möjlighet, som har hållits öppen, har fog för sig, om Elin sålunda aldrig skulle existerat, förlorar för den skull traditionerna om henne inte i tyngd. Tvärtom fördjupas de, och de bli bärare av ett arv inte bara från den äldsta kristna tiden utan från hedendomen, kanske ända från folkvandringstidens början, då den alltjämt existerande bebyggelsen kan ha grundats.
Fruktbarhetsgudinnan var en gång Skövdeortens skydds-patronessa. Ingen lär val i våra dagar på allvar vilja hävda, att
Nerthus, Frigg eller Fröja en gång varit vanliga människor, som fått gudinnors anseende. Det är endast fråga om olika namn på en gudomlighet, vars ynnest var förutsättningen för bygdens fortbestånd. Denna gestalt behövde kristendomen inte förkasta, tvärtom, den behövde henne. Den måste endast omforma henne efter sin grundsyn och ge henne ett nytt namn. Från Fröja får helgonet Elin sålunda överta den rika uppgiften att vara Skövdebygdens välgörarinna. Som sådan har hon nu fått tjäna i 800 år, liksom de hedniska gudinnorna under de dessförinnan förflutna 800 åren. Betraktad som "ohistorisk person" kan Elin inordnas i ett sammanhang av långt större räckvidd än enbart den kristna epoken av Skövdebygdens historia

fredag

Nu känner jag mig helt frisk igen - sköönt.

Jag vet inte vad andra känner, när det gäller drömmar. För mig är drömmen högaktuell igen. Omkring nyår hade jag mardrömmar mest varje natt. Det gick så långt under en 14-dagarsperiod att det till slut kändes jobbigt att gå till sängs. Jag hade traumatiska upplevelser som grep mig och skakade om mig så, att jag vaknade i rädsla, ja skräck någon gång. Jag fick gå upp och "trösta" mig innan jag kunde somna in igen.

I samband med att jag varit sjuk har jag haft andra typer av drömmar. När man ligger i feber och halvsover mest hela dagar verkar det vara så att hjärnan får energi för flera parallella scenarios samtidigt. Jag tror att man tidvis kan vara aktiv på 3-4 ställen samtidigt. Jag har haft problem att ta till mig uppvaknandet några gånger bara för att det varit svårt att lägga ned verksamhet efter veksamhet. En del av dessa sysslor har nämligen inneburit att saker ska läggas undan, kontakter brytas och förflyttningar ska ske.

Till vardags drömmer jag nog inte varken mer eller mindre än genomsnittsmänniskan. Drömmarna verkar vara ark som avsynas, justeras och magasineras för framtiden - ark med de senaste händelserna nedtecknade .

Kopplingen ligger nära till vad som sker när man dör. Inleds den med en del av sjukdomsdrömmar för att sedan bli allt mer och mer komplex?

Man kan undra! På gatan har inom kort tid tre äldre innevånare dött, varför att även denna tanke kan tänkas.



Jag har glömt att ta upp en mängd saker som hänt upptäckte jag igår.

Jag måste bli flitigare.

FYRA NYA BÖCKER MED VARSIN HISTORIA har tillkommit i högerspalten.

torsdag

Så har jag då ännu en gång sett alla 13 avsnitten av BBC:s serie "CIVILISATION" med Kenneth Clark.
Den serien har förgyllt min tillvaro oerhört mycket sedan jul.

Clark skildrar på ett mycket fötroendeingivande, sakligt och trovärdigt sätt civilisationens framväxt från romarrikets fall till dags dato i 13 avsnitt.
Varje avsnitt är nästan 1h långt, så man hinner njuta av vacker musik
närmare granska vacker konst och vackra byggnader, överallt i EU
Allt som man kan tänka sig finns med i en katalogisk ordning.

Här finns en mängd olika utvecklingslinjer, men här finns också människan, konstnären uppfinnaren, filosofen, arkitekten liksom kyrkan män under olika epoker. Alla är de konstnärligt inramade med landskap, konstverk, musik eller vackra byggnader.
Har du inte sett denna serie, så hör av dig. Serien är verkligt tidlös.


















Del 1 / 13





DEL 2 / 13






DEL 12 / 13










DEL 13 / 13

Nu har jag två nya serier på gång från BBC, som jag bara "smygtittat" på en del.
De lovar båda gott: BBC-Dan Cruikshanks Adventures in Architecture (8 avsnitt)
BBC-Ancient Rome The rise and fall of an empire (6 avsnitt)
Jag återkommer

onsdag

Tänk vad sårbar man är! I början av månaden var frugan sjuk 3 dagar- ganska elakartad virus. Nu har jag drabbats några dagar. Man orkar absolut ingenting alls. Jag föll närmast ihop vid gräsklippning. Så mycket har jag i alla fall upplevt att min favorit (Ernman) gick vidare till finalen i Moskavs Eurovision-schlagerfestival. Hoppas att hon vinner det hela - hon har en underbar röst. En resa till Lödöse blev inställd, men den har man kvar.
Nu börjar jag se ljuset i tunneln - hoppas att det är åt rätt håll.

Franciskus av Assissi får hjälpa mig att bli frisk, jag träffade honom på Varvsberget i lördags.

fredag

Skönt, skönt . Nu är det vackert ute. Blommar gör det för fullt i nästan alla trädgårdar. Det är näst intill svårt att inte se blommande trädgårdar omkring sig. Visst krävs det en insats att sköta trädgården så här års, så man inte behöver skämmas för grannarna - men den insatsen gör man så gärna.

Hur är det med "svininfluensan"? Är den så "farlig" som nyhetsmedia anser eller är det en överdriven rädsla som sprids av alla massmedia? Varför i så fall. Ja, jag vet inte om jag vill lita helt och hållet på tidningarna. Det finns så många exempel på att man söker stora rubriker långt mer ofta än nödvändigt. I sådana här fall är det olyckligt, oro kan vi nog känna ändå för vad som händer i smått och stort.

I familjen har vi råkat ut för en influensa, men den är redan övergående och det är sådant som händet - inte så ofta tack och lov.