tisdag

Så är det dags igen. EU leds av oss.
Vi ska fixa det, och nu blir det ordning och reda igen, efter allt schabbel.

Visserligen flyter vår valuta, men det är väl bara bra det. Tänk vad vi kan handla.
Rekordförsäljning på systemet till midsommar till exempel.

I USA där verkar man kunna leva länge, eller tror du att superförskingraren Madoff kommer ut från fängelset efter 150 år. Med hans ålder så borde det väl räcka med 60 års fängelse, även om han kommer ut efter halva tiden. Visst tycker jag att 500 miljarder kronor är mycket, men vadå! Min lilla undran är bara, vem hjälpte honom?

Tjeckien drabbas nu av en ny kalldusch. Först var det att leda EU, nu regnar det som bara den. Kostnaderna beräknas växa och är hitintills uppe i flera miljarder kronor.

Åter till naturen var det. I dagens nyhetsflod kan man läsa om det nyttiga i att vistas i lövskog. Ju längre man är där ju mindre stressymptom. Undrar om det räcker med vårt äppelträd eller om det behövs fler träd, jag kanske kan stå mellan äppelträdet och bigarråträdet

måndag

Idag blev det en liten utflykt igen. Mera orkidéer och sedan till Falbygden med Falans böljande dalgångar. Där var vårt mål att titta på fjädergräset, det var många år sedan vi var där senast.

Fjädergräs är ett styvt upprätt, tuvat flerårigt gräs som oftast växer i bestånd. Stråna kan bli upp till en meter höga, med långa trådsmala blad och smala upprätta vippor. Arten blommar i juni. I unga stadier är gräset mycket oansenligt med ihopdragen vippa, men då vipporna är fullt utvecklade och småaxen öppnat sig, domineras vipporna helt av småaxens talrika, omkring tre decimeter långa, vita, fjädergreniga borst som bildar vita plymer i toppen av strået. Småaxen är ett par centimeter stora och enblommiga, med ytteragnar som har mycket långa borst.Fjädergräs är mycket sällsynt och förekommer bara på några få platser i Västergötland. Första fynduppgift är från Vartofta härad i Västergötland där den hittades av J. P. Falck, fyndet publicerades av Linné år 1761 .

söndag

Sådana här dagar i slutet av juni vill man inte gå många meter hemifrån. Klätterhortensian täcker en hel långsida av garaget med sina vita handflatslika blommor, paradisbusken prunkar och det bara väller fram rosa blommor (något senare än vanligt), rosplantorna börjar få svällande knoppar och här och där kan man se litet rött eller rosa, pionerna blommar och på bärbuskarna kan man redan se ett och annat bär, som tar färg (svarta och röda vinbär och krusbär). Främst av allt är dock kaprifolens doft. Den dränker in hela terrassen med sin utpräglade doft, man känner den redan på dagen, på kvällen bedövas man all dess ljuvliga dofter. Det är verkligen svårt att beskriva dess doft liksom det är svårt att verkligen ge ord för det man känner - man omslut av naturen.
I år har dessutom bockarabindan och piprankan växt till sig rejält. Snart ser vi inte grannarna från terrassen. Häromdagen slog dessutom vår klematis ut med sin första mörkblå blomma. Garagets framsida fick helt plötsligt en annan lyster.

lördag

Idag har vi upplevt en strålande sommardag i Skaraborg. Säkert närmare 30 grader varmt en stor del av dagen. Promenad bland orkidéer och en härlig måltid på terrassen.

fredag

Gysinge, Tidö slott & Söderhamn
När man färdas fram genom det sommarvackra Sverige i midsommartid stöter man med jämna mellanrum på sevärdheter som får ens tankar att ”irra till”. Jag skall nu stanna till vid tre ställen.

Gysinge

Bruket grundades 1668 i samband med att Peder Swensson Printz Han erhöll privilegium att anlägga en masugn. Tillgången på vattenkraft och skog för kolning gjorde det lämpligt att anlägga bruk på denna plats, som tidigare hade utgjort fäbodskiften för traktens bönder. Den första masugnen i Gysinge uppfördes omkring 1670 på den nuvarande hyttbacken.
Bruket fick kort efter kungabrevets utfärdande även ett privilegium att driva stångjärnssmide och 1695 fanns det en hammare och två härdar på bruket. Vallonsmide infördes, vilket gav ett stångjärn av hög kvalitet som var efterfrågat i utlandet. Under 1700-talet fanns förutom hytta, både vallon- och tysksmedja, spik- och klensmedja, kvarn, snickarverkstad och grovbladig såg..

År 1821 skedde det sista dödsfallet i Sverige som berodde på varg. En domesticerad varg som växt upp i Gysinge dödade ett och säkerligen ett flertal andra barn i och runt Gysinge.
I ett Naturum får besökaren en översikt av naturmiljö och djurliv i Färnebofjärdens nationalpark.

Tidö slott

1599 skickades Axel Oxenstierna tillsammans med sina bröder av förmyndaren Johan Oxenstierna till dåtidens förnämsta högskolor i Wittenberg, Jena och Rostock. Han studerade främst teologi och latin. Vid hemkomsten 1603 utnämndes han till kammarjunkare hos Karl IX.
1611 blev han medlem av Gustav II Adolfs förmyndarregering. Redan vid riksdagen i Nyköping i december samma år fungerade han som rikskansler, Samma år reste han som den främste representanten på den svenska sidan till fredsförhandlingarna i Knäred och undertecknade fredshandlingarna den 18 januari 1613.
Oxenstierna var Gustav II Adolfs närmaste man under mycket lång tid.. Under kriget mot Polen och kriget mot Ryssland hade han ansvar över arméns och flottans försörjning,

Axel Oxenstierna betraktas som det svenska Postverkets skapare 1636 och han blev 1936 i samband med Postverkets 300-årsjubileum den förste svenske ”icke-konung”, som avbildats på ett svenskt frimärke. Vidare blev han förste icke-kungliga svenska person att få sitt porträtt på ett mynt, en thaler myntad i Würzburg efter Gustav II Adolfs död 1632.
Axel Oxenstiernas efterlämnade arkiv, som idag utgörs av cirka 500 arkivvolymer.

Söderhamn

Söderhamn har en lång, intressant och spännande historia!
Den första fasta bebyggelsen i Söderhamn härstammar från järnåldern. Det rörde sig då om några enstaka gårdar och spåren utgörs i dag endast av ett antal gravar.
Under lång tid var platsen som senare kom att bli Söderhamns stad en betydande hamn för handel och fiske.
Den 7 september 1620 fick Söderhamn sina stadsprivilegier av kung Gustav II Adolf, och då bestämdes också att stadens vapen skulle bestå av en pinass med två korsställda musköter på en silversköld.
Anledningen till stadsbildningen var den betydelsefulla och snabbt växande vapensmedjan, som försåg den svenska krigshären med musköter. Produktionen vid gevärsfaktoriet var igång långt in på 1800-talet.
Stadens historia präglas av flera svåra bränder, som de flesta andra äldre städerna. I maj 1721 plundrade och brände ryssarna SöderhamnNär staden byggdes upp igen följdes en strikt utformad stadsplan med rätvinkliga gatusystem och kvadratiska tomter. Samtidigt tillkom de många grönområden och parker som fortfarande präglar stadskärnan.
1800-talets mitt var den mest expansiva perioden i stadens historia. Tack vare den framväxande sågverksindustrin blev Söderhamn ett av landets industriella centrum.

torsdag

Vaberget med Karlsborgs fästning

och Vättern där bakom.

Tänk vad fågelsången betyder för oss så här års!

De små vännerna förgyller verkligen vår tillvaro.

Litet mer blommor

Onsdag

Nu är det snart midsommar och den svenska sommaren står i full blom.
Många blommor kommer att slå ut den närmaste tiden, men fräschören blir inte bättre än nu.

Kommer sommavärmen på allvar så minskar grönskan och vi får mer av ”bränt gräs”.
Efter vägkanten ser vi massor av olikfärgade lupiner. Kohagarna lyser nu gula i landskapet med smörblommor och slåttern har börjat. Man hässjar ju inte numera höet i det västgötska landskapet, som man gjorde i Mälardalen då jag var ung. Man fixar höskördarna kvickt och geschvint utan en massa arbete.

Trädgårdarna prunkar hos de flitiga av blommor och vi lata njuter i fulla drag av prakten, men skäms en del för att inte vi kan skapa något liknande. På kvällskvisten luktar det av alla blomster och alla flitiga humlor/bin/getingar tar igen sig för en ny dag. Vad man har framför sig är inte en tredimensionell bild. Lägg till 3 dimensioner till för lukt och massverkan och trevlig värdinna/trädgårdsmästare så närmar du dig verkligheten en smula.
Midsommar firar vi i Stockholm för att sedan åka ytterligare norrut några dagar.

tisdag

Zygmunt Bauman - Den flytande rädslan:

Att möta rädslan i olika former, sin egen och andras, är både skrämmande och otäckt.

Fasan inför döden kan vi möta på tre sätt enligt Bauman. 1 Att bygga broar mellan det förgängliga livet och evigheten - omvandla dödens roll till en ny början – till ett odödligt liv, 2 Vänd uppmärksamheten och oron från döden själv, som en universell och ofrånkomlig händelse 3 se döden som återkallelig och reversibel, helt enkelt som en helt banal händelse bland andra.

På vår väg genom livet dyker alla faror upp. Vissa är synliga andra dolska och mystiska. Vi kan aldrig vara säkra. Det finns ingen plats över där vi kan skyla oss och gömma oss.



Ondskan finns alltsedan Job i allt fler former. Vi har enbart lyckats ersätta den förmoderna rädslan med en modern –rädslan för oss själva.

Den nutida människan kan var god på ytan, men utföra hur fasansfulla dåd som helst. Eichman var en trevlig medmänniska men verkar inte ha förstått sina illgärningar. Den flytande rädslans främsta orsak är frånvaron av solidaritet.

Mänskligheten besitter idag alla de vapen som behövs för att begå kollektivt självmord, om avsiktligt eller misstag – för att förinta sig själv och samtidigt dra med sig allt övrigt liv på jorden. Vi verkar inte ha något att sätta emot detta hot. Vi ser inte det ömsesidiga beroendet av varandra – solidariteten för varandra saknas. Vi letar i blindo förgäves efter orsaker.

För Bauman var jordbävningen i Portugal , 1755, en vändpunkt. Efter den naturkatastrofen kan vi inte heller lita på att naturen skall vara god.

Plötsligt förefaller naturkatastrofer bete sig på ett sätt som bara det av människor skademoraliska onda tidigare antogs göra. Ex. tsunamin, Katrina utanför N Orleans eller andra naturkatastrofer.

I en ond cirkel förvandlas hoten om terrorism till en inspiration till mer terrorism. – allt fler drabbas av terrordåd. De skador som åsamkas av de krafter, som undandrar sig kontroll på vår negativt globaliserade värld är oräkneliga och allerstädes närvarnde – spridda och diffusa.

Kommersiellt finns det pengar att tjäna på otrygghet och rädsla, vem har inte fallit för stadsjeepen av det skälet. Den nya individualismen – den minskande solidariteten- är en parasitisk process som livnär sig på den kraft som sugs ur nationalstaterna.

Den stora frågan är om och hur det moderna samhället ska hantera osäkerheten i nuet och om framtiden. Kan de återvinna en kontroll som tycks ha glidit dem ur händerna, kan de återvinna en självtillit liknande den som var förknippad med modernitetens löften?
Bauman är utan tvekan mycket pessimistisk.

Det är inte lätt att vara människa idag om man verkligen tänker efter. Dessbättre finns det ”öar” kvar som ännu inte är lika hårt ansatta som andra.

måndag

Det är lätt att hitta vad som är negativt i dagens tidning

1/ Dramatisk start på
Volvo Ocean Race
Spanska ”Telefonica Blue” gick
på grund direkt när båtarna
i Volvo Ocean Race lämnade
Marstrand.

2/ STÖLDVÅG PÅ DATORFESTIVALEN DREAMHACK
JÖNKÖPING. Datorfestivalen Dreamhack i Jönköping i helgen drabbades
av 15 stölder. Datorer, telefoner, kameror, plånböcker och annat stals,
ofta när ägaren lämnat sin plats för att gå och äta. En 16-årig pojke
greps på morgonen och anhölls senare. Tre andra tonåringar greps på
eftermiddagen. Festivalen avslutas i morgon, tisdag. TT

3/ Sämre och dyrare trädgårdsprodukter
kan bli följden av regnvädret. Nu varnas det
också för översvämningsrisk lokalt.
Det har varit en bedrövlig junihelg
vädermässigt. Kallt och ihållande
regn där det i främst i Uppland,
Västmanland, Dalarna och Gävleborgs
län kommit en bra bit över 75
millimeter nederbörd.

4/ Framför ögonen på chockade vittnen rusade
på söndagsförmiddagen två män in i en
butik i Skärholmens centrum och knivhögg
en 32-årig anställd i ryggen. Förövarna försvann
därefter från platsen. Den attackerade
mannen fördes med ambulans till sjukhus
utan livshotande skador.

Det kanske är lättare att hitta det negativa eller är det kanske så att det är läsarna som ser mer av nyhetsvärde i detta.

Tar man världshändelser gäller detsamma.
Att händelserna i samband med valet i Iran och de snabbt avgivna resultatet gett upphov till kravaller är, tycker jag, ganska enkelt att förstå.

Först DN måndag den 15 juni 2009
”Iranska valet rent och friskt”
Valsegraren Mahmoud Ahmadinejad
avfärdar anklagelser om fusk i samband med presidentvalet
i Iran i fredags.
Kravallerna i Teheran fortsatte i går och polis grep
ett hundratal anhängare till reformvänlige kandidaten Mir Hossein Mousavi.

Och sedan en engelsk variant/tidning

The Independent Monday, 15 June 2009
Tim Marshall: 'Tell the world how they have stolen our election'
Ahmadinejad whips crowd to frenzy as opposition muzzled
As the nation tried to digest the results of this momentous poll, Robert Fisk saw two sides to the controversial winner
It was a surreal day, an ominous day in Tehran yesterday, of censored newspapers and of soft words and threats against Mahmoud Ahmedinejad's political opponent, Mirhossein Mousavi. We didn't even know where Mousavi was – in custody or house arrest – nor whether a hundred of his election campaign workers had been arrested. It was a day heavy with plain-clothes policemen, blocked roads and jeering supporters of the government. No, there will not be another revolution in Iran. But this is not quite the democracy that Ahmedinejad promised.
True, we met Ahmedinejad the Good yesterday, preaching to us at an elaborately-staged press conference, talking of the noble, compassionate, honourable, smart people of Iran. But we also met Ahmedinejad the Bad, swearing to thousands of baying supporters that he would name the "corrupt" men who had stood against him in Friday's election.
I'm still not at all sure we met President Ahmedinejad, always supposing we believe in the 63.62 per cent of the votes that he claims he picked up. For what do you make of a man who five times refers to the presidential poll as a football match and then utters – in front of us all – in the softest of voices and with the gentlest and most chilling of smiles, a terrible warning to the mysteriously absent Mousavi. "After a football match, sometimes people feel their side should have won and they get into their car outside and drive through a red light and they get a ticket from a policeman. He didn't wait for the red light to change. I am not at all happy that someone ignores the red light." We all drew in our breath.

söndag

Igår var vi i Skara. Där finns både det ena och det andra som minner om fornstora dagar. Stan har massor av charm och historia. Märkligt bara att tänka sig att dess verkliga storhetstid tog slut i och med digerdöden på 1300-talet. Stan repade aldrig mod efter denna farsots framfart. Man kan på ett mycket fint sätt få en inblick i medeltidens värld på länsmuseet, där det finns en utställning i källarplanet. Det är en fast utställning, som jag sett flera gånger, med olika tankar mest varje gång.

Just nu har man också en hemslöjdsutställning och en utställning med skåp på samma muséum.

För dagen var det dock främst på vetrinärhistoriska museet vi skulle göra de nyaste iakttagelserna. Museet som öppnar sina lokaler efter några års stängning visar sina samlingar och talar mycket om sin store man, Peter Hernqvist, grundare av Sverige första veterinärinrättning 1775 i Sverige och tillika en av Linnés lärjungar. En film visar hans liv och gärning på ett charmfullt sätt.

fredag

Med några år på nacken och med möjlighet att blicka bakåt ända till 40-talet är det lätt att inse att samhället förändrats en hel del. Man är mycket tacksam för de flesta förändringarna. Det har blivit så mycket lättare och roligare att leva i de flesta avseenden. Tyvärr finns det dock mycket som irritererat en under årens lopp. Det är inte lätt att se klart vad det är man irriteras över.

När nu Eberhard kommer med en hel bok med exempel på företeelser som han ser som hinder och inte ökad säkerhet/trygghet för oss svenskar , så faller slanten ned och man kan leende bara ta emot. Det gäller inte allt, men det gäller det allra mesta. Han ger många exempel på produkter, företeelser och lagar som retat honom och också mig .

Man vill gärna tro myndigheter och företag om det bästa när det gäller utveckling av samhälle och företag. När en expert nu undersöker utvecklingen under ett 50-tal år tillbaka i tiden, som Eberhard har gjort, ser man vad som blev kvar av vår frihet och vad som, i all välmening, ändå blev fel.

Med backspegeln i hand förstår man inte varför det kunde bli så fel.

Vi är så extremt rädda för allt som kan hända, att vi ibland inte tillåter oss att leva fullt ut. Vi skapar många regler och förordningar utan att kontrollera vad som kan bli konsekvenserna för oss som människor. Vissa regler begränsar ett sunt leverne och skapar oroliga och frustrerade männiksor på sikt .

Så här står det på bokens baksida:


"Det är en nyttig och omtumlande bok. Läs den!" Kvällsposten"David Eberhard is my man." Linda SkuggeVårt överdrivna behov av trygghet och kontroll av alla möjliga och omöjliga faror gör oss i praktiken bara allt räddare och snart helt livsoförmögna. Psykiatrikern David Eberhard menar att det har gått så långt att själva staten drabbats av panikångest och ger mängder av tankeväckande och provocerande argument för sin teori. Vi förbjuder allt som kan tänkas vara farligt men blir som följd alltmer rädda och oförmögna att hantera krissituationer.Precis som panikpatienten ser faror i allt som faktiskt kan vara farligt men sällan är det, har landet Sverige ett överdrivet behov av trygghet och kontroll när vi snarare behöver arbete, husrum och kärlek.Paniksyndromet på individnivå leder ofta till total handlingsförlamning, och Eberhard menar att man faktiskt kan se de svenska myndigheternas bristande handlingskraft vid tsunamikatastrofen som ett uttryck för det nationella paniksyndromet. Han driver och prövar sin tes och drar fram mängder av exempel, alltifrån säkerhetsbälten och cykelhjälmar till curlingföräldrar och förbud mot djungelolja.

torsdag

I går var vi alltså på auktion i auktionshallen. Det var ganska mycket folk på plats.

Det är alltid en viss stämning på sådana här ställen. Folk står i små grupper och pratar. De pratar inte alltid om vad de ser på auktionen, utan många gånger hör man att det handlar om helt andra saker, familjen vädret, politik, hälsan o s v.

När man gjort sin runda i hallen och spanat in intressanta föremål så kan man lugnt invänta första utropet. Tyvärr blir ofta de intressantaste tingen för dyra och det blir inget napp.
Man släntrar runt, sitter en stund, och lyssnar på musik eller P1 , i sin medhavda ”lilla apparat”. Till slut går man och fikar. Detta hände igår också.

Medan vi satt och fikade kom utroparen ganska nära, precis utanför caféets avgränsning. Ett antal lådor ropades ut.

Nu ska tilläggas att man sällan eller aldrig åker från en auktion utan åtminstone en låda med diverse saker.
Lådorna åkte upp, en i taget, precis, framför mina ögon. En och annan var svårsåld och buden kom inte direkt i rask takt. Det var mycket koppar och jag tänkte, här har jag min chans att få något billigt och tillfredsställa mitt köpbehov.

En låda lyft och jag formligen skriker ”TJUGO”. Lådan blev min, för jag var väldigt tydlig på vad jag ville, det verkade som ingen annan vågade ropa något högre bud.

Nå vad säger du, inte så illa. Jag tror mig kunna använda det mesta i köket om jag vill.
Formarna var fina både på insidan och utsidan.

Tilläggas skall att frugan köpte 18 stora och vackra runda dukar för endast 6o spänn.
Vi åkte med andra ord ganska nöjda hem.

onsdag

Idag regnar det. Det är skönt efter en dag i trädgården. Vi har två stora häckar att klippa så här års. I går klippte jag den större innan det började mulna på himlen.

Nu kan jag med ganska gott samvete sitta och läsa några timmar.
Jag har just fått hem några böcker från Adlibris.
Till att börja med väljer jag David Eberhards bok "I trygghetsnarkomanernas land", den passar bra, tror jag, efter att ha läst några böcker av Ann Heberlein.

Frugan vill åka på auktion i kväll, så det blir nog inget fotbollstittande. Jag är inte speciellt ledsen för det - Sverige bör vinna klart mot Malta, eller !

tisdag

Ann Heberleins bok "Det var inte mitt fel - om konsten att ta ansvar".


Ann får en verkligen att tänka efter vem man är och framförallt hur man tar ansvar för sig själv och också för andra.


Vad menar vi med skuld och skam, vad är en bra och en dålig ursäkt?
Vi är alla delaktiga i hur vi alla mår. Man kan, om man vill, förändra tillvaron till det bättre.


Engagemang kan kosta en del, men ger oss alla på sikt ett bättre liv.
Etik och moral handlar om normer och värderingar.
Man kan ifrågasätta både egoism och altruism i det alltmer sekulariserade samhället.


Vi är i mycket stor grad beroende av andra människor. För att rädda människan bör vi snarare intressera oss för goda människor än goda handlingar.


Ärlighet och lojalitet är båda grundläggande för att mänskliga relationer ska fungera. Alla människor behöver vänner, därför är lojalitet en viktig egenskap.


Godhet är att ta ansvar för sina handlingar och sitt liv och att uppmuntra andra till detsamma.


Etik startar alltid med MIG och mitt handlande och är en del av det sociala livet som värnar om gemensamma intressen.


Det finns mycket mer i denna bok som ger upphov till tankar om hur vi lever och hur vi kan förbättra våra liv och därmed också andras - vår gemensamma tillvaro.

måndag

Så kan man då diskutera resultatet från EU-valet. Alla har synpunkter på utgången och drar sina egna slutsatser. Man kan nog ändå säga att mycket av utgången var klar på förhand.
Att PP skulle få åtminstone ett mandat var klart, att FP skulle gynnas av sitt första namn var nog också givet och att MP skulle gynnas av den miljödiskussion som äger rum och sitt ställningstagande för EU - . tycker jag var ganska klart.

Varje röst räknas, men visst spelar det liten roll om man ligger hemma kan tyckas – alltför många gjorde så.

Helgen har bjudit på mer än val. Vi har avverkat 2 nationaldagar också (DK och SE). Tyvärr regnade mycket av firandet bort här hemma – musikkåren fick ställa in sin vandring genom staden.

I Forsvik var det äntligen dags att sjösätta Eric Nordevall II, den skall nu bogseras till Motala, över Vättern, för att få motorer.

SLA 090608

Söndagen den 7 juni sker invigningen av kulturreservatet Vallby Sörgården av landshövding Lars Bäckström. Konferencier Claes Astin. Per Gustafson, Vallby, berättade historien bakom övertagandet av Vallby Sörgården.

foton Monika Moberg

Att Sverige förlorar fotbollsmatchen mot Danmark är inte roligt att nämna inte heller att Tibrograbben Söderling under söndagen förlorar tennisfinalmatchen mot Federer i Paris, även om R Söderling verkligen kämpade väl fram till finalen. För Fotbollens del blir det troligen inget spel i Sydafrika som konsekvens av resultatet på Råsunda i lördags.

Vi for under fredagen till och Botan i Gtbg och också till Lödöse museum ( i Lilla Edet). Först ett eldorado av färger och massor av ögongodis och sedan starka upplevelser av historisk karaktär. Museét har så mycket att upptäcka att vår tid inte räckte till , det får bli flera visiter..

onsdag

Nu är det snart sommar på riktigt.
I varje fall presenterade SR sommarvärdarna.
Jag vill lyssna på några:

20 juni I Kamprad
29 juni H Alfredsson
16 juli A Heberlein
31 juli P Englund
19 juli P O Enqvist
2 aug A Wall
Det blir säkert många fler, men dessa vill jag boka in i almanackan.

I övrigt är nästan hela Europa chockade av beskedet vi fick från Air France häromdagen. Tänk att vistas i ett plan som kanske sprängt i luften, på hög höjd, och om man lever ramla ned i havet 100-tals mil från land.
Ytterligare två nyheter har kommit oss till del denna dag. Lund är nu säkrade en byggnation för 13 miljarder Skr för en forskningsstation och Forsmark/Östhammar får i konkurrens med Oskarshamn sannolikt ta hand om det svenska kärnavfallet. Utredningar kvarstår i båda fallen.
Det har blivit kallt igen och skönare att sitta inne och äta sin middag än under de senaste dagarna.

tisdag

Heberleins bok...

är en bok som berör och skakar om ens inre. Jag sträckläste den under några timmar och satt sedan och funderade en hel del hur livet kan te sig för den som pendlar mellan de två tillstånden: maniskt och depressivt. Hur man formligen kan explodera i aktiva handlingar i det ena läget för att sjunka ned i dödslängtan i det andra. Svårigheten att ta för sig av livets goda och att svårligen finna lyckan i något skede av livet. Problemen att hantera vänner och familj, men också den starka kopplingen till barnen, bandet som håller en kvar vid livet. Till detta kommer problemen att hantera sin praktiska situation, vänner, ekonomi och liknande.

Livet är inte alltid lätt, vem har sagt att det ska vara så? Att det kan vara underbart som jag påstår, innebär inte att det är alltid lätt. Vad jag menar är att vi måste lära oss, så gott vi kan, att ta hand om det, vårda det och försöka förstå det även när det kan verka svårt och kanske rent av meningslöst. Är man sjuk, som Ann H, blir det svårt att förstå meningen. Hennes bok är dock speciellt nyttig och viktig läsning för alla "gnällspikar" tycker jag.

måndag

Småstadsliv:

Hur var livet i en växande småstad på 1800-talet?
Många frågor blir här besvarade och diskuterade.
Lyckan och olyckan följer varann hack i häl.
Man vet sin plats i samhället, och rättar sig därefter.
Man konkurrerar med varandra i smått som i stort.
Järnvägen gör sitt intåg i samhället, men inte utan konkurrens med grannorterna. Detta tar sig uttryck i delvis dråpliga historier. Transporterna sker till stor del, för läkaren , i minst sagt äventyrliga former. Man umgås och festar ofta och rikligt i de bättre kretsarna. Det demokratiska samhället växer så sakteliga fram.

De militära övningarna sker ofta i konungsligt sällskap.