När man färdas fram genom det sommarvackra Sverige i midsommartid stöter man med jämna mellanrum på sevärdheter som får ens tankar att ”irra till”. Jag skall nu stanna till vid tre ställen.
Gysinge

Bruket grundades 1668 i samband med att Peder Swensson Printz Han erhöll privilegium att anlägga en masugn. Tillgången på vattenkraft och skog för kolning gjorde det lämpligt att anlägga bruk på denna plats, som tidigare hade utgjort fäbodskiften för traktens bönder. Den första masugnen i Gysinge uppfördes omkring 1670 på den nuvarande hyttbacken.
Bruket fick kort efter kungabrevets utfärdande även ett privilegium att driva stångjärnssmide och 1695 fanns det en hammare och två härdar på bruket. Vallonsmide infördes, vilket gav ett stångjärn av hög kvalitet som var efterfrågat i utlandet. Under 1700-talet fanns förutom hytta, både vallon- och tysksmedja, spik- och klensmedja, kvarn, snickarverkstad och grovbladig såg..
År 1821 skedde det sista dödsfallet i Sverige som berodde på varg. En domesticerad varg som växt upp i Gysinge dödade ett och säkerligen ett flertal andra barn i och runt Gysinge.
I ett Naturum får besökaren en översikt av naturmiljö och djurliv i Färnebofjärdens nationalpark.
Tidö slott

1599 skickades Axel Oxenstierna tillsammans med sina bröder av förmyndaren Johan Oxenstierna till dåtidens förnämsta högskolor i Wittenberg, Jena och Rostock. Han studerade främst teologi och latin. Vid hemkomsten 1603 utnämndes han till kammarjunkare hos Karl IX.
1611 blev han medlem av Gustav II Adolfs förmyndarregering. Redan vid riksdagen i Nyköping i december samma år fungerade han som rikskansler, Samma år reste han som den främste representanten på den svenska sidan till fredsförhandlingarna i Knäred och undertecknade fredshandlingarna den 18 januari 1613.
Oxenstierna var Gustav II Adolfs närmaste man under mycket lång tid.. Under kriget mot Polen och kriget mot Ryssland hade han ansvar över arméns och flottans försörjning,
Axel Oxenstierna betraktas som det svenska Postverkets skapare 1636 och han blev 1936 i samband med Postverkets 300-årsjubileum den förste svenske ”icke-konung”, som avbildats på ett svenskt frimärke. Vidare blev han förste icke-kungliga svenska person att få sitt porträtt på ett mynt, en thaler myntad i Würzburg efter Gustav II Adolfs död 1632.
Axel Oxenstiernas efterlämnade arkiv, som idag utgörs av cirka 500 arkivvolymer.
Söderhamn

Söderhamn har en lång, intressant och spännande historia!
Den första fasta bebyggelsen i Söderhamn härstammar från järnåldern. Det rörde sig då om några enstaka gårdar och spåren utgörs i dag endast av ett antal gravar.
Under lång tid var platsen som senare kom att bli Söderhamns stad en betydande hamn för handel och fiske.
Den 7 september 1620 fick Söderhamn sina stadsprivilegier av kung Gustav II Adolf, och då bestämdes också att stadens vapen skulle bestå av en pinass med två korsställda musköter på en silversköld.
Anledningen till stadsbildningen var den betydelsefulla och snabbt växande vapensmedjan, som försåg den svenska krigshären med musköter. Produktionen vid gevärsfaktoriet var igång långt in på 1800-talet.
Stadens historia präglas av flera svåra bränder, som de flesta andra äldre städerna. I maj 1721 plundrade och brände ryssarna SöderhamnNär staden byggdes upp igen följdes en strikt utformad stadsplan med rätvinkliga gatusystem och kvadratiska tomter. Samtidigt tillkom de många grönområden och parker som fortfarande präglar stadskärnan.
1800-talets mitt var den mest expansiva perioden i stadens historia. Tack vare den framväxande sågverksindustrin blev Söderhamn ett av landets industriella centrum.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar