Torsdag

Som vanligt har vi tur med vädret.
Vi hann precis haka av garageporten och byta ut alla träpaneler innan regnet kom. Någon starkare sol blev det inte senare heller. Inte kan vi sola på solarium heller, enligt WHO.
”WHO avråder nu helt från solariesolning, sedan forskare konstaterat att cancerrisken är större än man tidigare trott.”

Det är kul att ha huset för sig själv, speciellt om man är ung, men kan vara riskabelt.
Man kan inte alltid ta det fulla ansvaret för sina handlingar, tragiskt, men sant:
”Tonårsfesten i Djursholmsvillan slutade i katastrof. Ett trick med
brännbar vätska ledde till att hela villan blev utbränd.”

Det är synd om Barack Obama. Han gör det mesta rätt, men problemen kommer på löpande band. Vad gör man när de vita spökena dyker upp:
”Tre män – professorn, polisen, presidenten – möts i all enkelhet
över en kall öl. Men platsen är Vita huset och för Barack Obama gäller det att gjuta olja på vågorna efter att en rasdebatt han försökt undvika nu
flammat upp i USA.”

Holger Danske begrundar tiden idag och för 1000 är sedan

onsdag

Sverige är ett litet land, men mycket mångfacetterat. Man kan förflytta sig 16 mil i sidled, så hamnar man i en helt ny miljö. Kala klippor, ett vackert glimrande hav, en smekande vind och massor av turister som stretar sig fram på cykel, oavsett om det regnar eller ej. De kommer på tandem, de kommer på gamla cyklar, ja de kommer i hundratal.
Vi såg det igår. Vi såg också en del annat på Tjörn. Pilane konstutställning i det öppna landskapet gick inte helt förbi. Här får man skåda konst av alla möjliga material och också former i närheten av ett gravfält.

I tidningen kan man se att svenskarna vågar shoppa igen
”Svenskarna handlar alltmer och branscher som gått dåligt en längre period visar nu ett positivt resultat”.

För mig är Kinas kontakter med USA inte enbart positiva:
”NEW YORK. USA måste nu lyssna till förmaningar från Kina om hur den ekonomiska politiken ska hanteras. Veckans diplomatiska högnivåmöte med USA som värd har understrukit Kinas växande roll som internationell stormakt”
.
Mycket kan hända i den moderna världen, eller vad sägs om följande:
”En som siktar en cheddarost fritt svävande i rymden bör vända sig till Farmhouses otmakare i West Country i England, som skickat upp en sådan i ballong”.

måndag

Regn, regn och åter regn. Det verkar ha blivit något av varannandagsväder.
Vi hann i alla fall plocka en hel del svarta vinbär inför vintern. De ligger nu i frysen och blir gott att ha till filen i vinter.

Rinkeby katastrofen med minst 6 döda vid lägenhetsbrand, står det om i mest alla tidningar idag, och det är verkligen förskräckligt – de kvävdes tydligen i trappuppgången då de dessvärre lämnat lägenheten, som i sig utgör en brandcell.

I övrigt kan man konstatera att vi är ganska bra i simning. Ja det vill säga 15-åriga Sarah Sjöström som knep ett VM-rekord i bröstsim.

Pridefestivalen pågår i Stockholm, något som inte alla gillar.
Problemen är större och ännu svårare att lödsa på andra platser i EU, Litauen t ex.
”Polisens hatbrottsjour fördubblar styrkan under Pridefestivalen
och nu fortsätter kartläggningen av anmälda hatbrott i
samband med Pride.”

Med jämna mellanrum får man större eller mindre tecken på att inte alla är sams i världen.:
”NEW YORK. USA:s utrikesminister Hillary Clinton höjer sin egen
profi l och skärper tonen mot Iran och Nordkorea i kampen
mot kärnvapenspridning. Om Iran vill dominera Mellanöstern
kan USA upprätta ett försvarsparaply för regionen.”

Eller att det alltid finns människor vill avancera till än högre poster:
”EU-ländernas utrikesministrar möts i dag för första gången
med Carl Bildt som ordförande för att diskutera Sveriges utrikespolitiska
planer det närmaste halvåret. Men frågan alla
runt bordet ställer sig är: Vem av oss är den utvalde?”

I morgon åker vi till kusten - Marstrand- på några dagar. Vi är ombedda att ta med oss stövlar och regnställ, men inte tält. Vi får se vad som kommer att hända.

Söndag

Jag har varit på rundresa i Skaraborg några dagar. Skaradomen, en golfbana i Lidköping, Spiken på Kållandsö och Falkängarna på Kinnekulle blev några av resmålen.
Det är verkligen roligt att röra sig i det svenska landskapet så här års. Det är så rent, fint och välordnat överallt. Sädesfälten vajar för vinden, vindkraftverken blir allt fler och fler och man känner på sig att man vistas i ett samhälle med högt välstånd. I semestertider finns det mycket folk på campingplatserna, men det är inte trångt någonstans. Man kan känna ett visst mått av harmoni strömma emot en, det finns ingen stress eller någon jäkt. Försiktiga svenskar och utlandsturister samsas om utrymmet och verkar trivas utmärkt tillsammans.

När man i tidningen läser om de medeltida kyrkorna tänker man på alla kyrkor som man ser i sommarlandskapet och tänker då också på alla kyrkobesökare som måste sitta timtals i kyrkan. Det måste ha underlättat att ha konst på väggarna att vila blicken på.:

”De medeltida kyrkorna var översållade med bilder
på djur – verkliga och påhittade. Även i andliga skrifter
kryllade det av alla sorters bestar. Genren har faktiskt
ett eget namn – bestiarielitteratur”

Man känner sig trygg när man åker runt i Sverige och har nog svårt att förstå hur man har det på andra platser på jorden.:

”Hitills i år har kriget mellan Mexikos rivaliserande brottskarteller
kostat fl er än 3 200 människor livet. Trots att 10 000 militärer och
federala poliser satts in fortsätter blodbadet”

”Intäkter på sammanlagt omkring 100 miljarder kronor
stod på spel för den som dominerade de mexikanska
smugglingsrutternatill USA.”

torsdag

Idag sitter jag inne och kurar och har det riktigt skönt. Man måste ha sådana dagar också under sommaren. Regn måste man ha ibland. Det finns så mycket trevligt att läsa, lyssna på och spekulera över. Varför inte t ex bry sin hjärna med ett sudoku eller ett korsord


I Österfärnebo vill man ha besprutning med myggbekämpningsmedel. Det har man nu fått också över det som är nationalpark, vilket är unikt.

EU, och då med Sverige som ordförande , tycker illa om att USA fortsätter att avrätta sina dömda med gift:
”Den tusende avrättningen med giftinjektion i USA sedan 1976 har fått Sverige att göra ett uttalande. Frågan handlar mindre om rätten till liv än om gränsen för statens makt.”

Litet missförstånd kan det lätt bli om man inte lägger orden rätt i sin annons:
”Jag söker en billig bilbarnstol till mormor att ha när hon är barnvakt till min 1,5-åring. Det får gärna vara en stol hon kan växa i”.

Litet respekt för kyrkans allra högsta överhuvud kan man väl ha tycker nunnan:
”Men hjälp av en känd advokat kommer en nunna att överklaga domen för den fortkörning hon haffades för då hon var på väg för att trösta påven, som brutit handleden i badkaret”.

onsdag

Tänk att det kan vara så roligt att skörda vinbär och göra sylt. Kan det vara något med mitt lantliga förflutna, eller är det nedärvda anlag från en mer svunnen tid. "Att samla i ladorna" för att klara vintern. Jag är nog en samlare.

Har just konstaterat att det är mörkare på kvällarna. Sommardagarna går fort framåt, men jag vill inte påstå annat än att det fortfarande är sommar. Rötmånaden är väl en sommarperiod och den har väl just börjat, eller ? Jag vill minnas att den börjar i fruntimmersveckan.

Ur tidningen idag:

”Av alla ekonomiska bubblor har få brustit på ett mer spektakulärt sätt än tilltron till själva nationalekonomin.”
Tidskriften The Economist.

Robert McNamara är död

1900-talet efterlämnade otaliga döda. Men hur många offentliga
personer av McNamaras dignitet har någonsin sagt att de ångrar sina misstag och galenskaper och brott? Jag kan bara namnge en enda: Robert McNamara.”

Detta låter intressant för oss upp i åren

Svenska forskare har tagit fram ett test som visar vem som kommer att drabbas av Alzheimers sjukdom. Men ännu är det för tidigt att rutinmässigt använda testet eftersom sjukdomen inte går att bromsa.

Tisdag

Tänk vad snabbt utvecklingen går.
Igår köpte jag en extern hårddisk för litet över 700 kr.
Denna disk kan förvara 1TB, dvs 1000 GB. Det är lika mycket som min dator kan förvara på sina 2 hårddiskar, vilket inte är litet.

Det fanns en tid då jag hade en mycket vass dator med ett kärnminne på 50MB. Att ha haft glädjen att följa den tekniska utvecklingen från början av 70-talet till dags dato är en resa som heter duga. I början fick man tänka på vad man skulle göra, programmen var små och filerna mycket små i förhållande till idag. I början skapade man själv små program med hjälp av dataprogramspråken Basic och Pascal. Det var s k DOS-miljö som gällde, utan mus. Vi tävlade om att göra program med så få programrader som möjligt.

När den objektorienterade programmeringen slog igenom blev kraven på datorer och minnen mycket större. I samma veva blev det också så mycket svårare att programmera, mycket kraft fick börja läggas på utsmyckning, skärmutseende och mushantering. Detta är något som våra barnbarn knappast förstår, men det kan knappast heller förstå telefonens utveckling eller hanteringen av ljud /ljudfiler , för att bara ta två saker som utvecklats snabbt tillsammans med datorn själv.

Måndag

Nu har det upphört att regna. Kanske kan vi plocka mera vinbär och göra mer sylt?
Barn och barnbarn har varit här över helgen, men lämnat oss.
Tänk att inte ha barn eller barnbarn. Det skulle inte kännas rätt på något sätt. Jag tror att vi alla på något sätt vill leva vidare genom våra ”ätteläggar”. Jag menar inte att det är ett måste, men jag är ganska säker på att vi alla i högre ålder känner en viss tillfredsställelse över att vara medvetna om att livet går vidare ”efter mig”. Att se drag i barnbarnen som man känner igen, eller att gissa sig till likheter räcker mer än väl.

Efter en resa är det alltid skönt att komma hem igen. Man har fått distans till sitt vardagsliv, men man har också berikats med nya idéer och tankar, må det så vara att man bara rest till tidigare bekanta resmål.
Kontinuiteten i livet är viktig, men man måste ”sprattla” litet ibland.
Med åldern behövs det inte så stora äventyr, men de måste finnas ibland. I litteratur, oavsett slag av böcker, kan man göra inre resor, och de kan föra långt och djupt in i nya världar, något som räcker långt, men inte tillräckligt långt i mitt tycke, ännu.

Somrarna är sköna vattenhål för de trogna P1-lyssnarna. Vad jag menar är sommarprogrammen i P1 kl 13.00. Man orkar inte lyssna på alla, men det finns alltid ett antal program, som förgyller sommaren, genom intressanta personligheter. Det har inte blivit så många för min del ännu, men PO Enquist, A Heberlein och H Alfredsson har jag i färskt minne.

Nu är vi inne i fruntimmersveckan och idag firar vi Margareta. Blir det regn? Jo, men visst, men det gör mig inte så mycket. Det finns alltid böcker som väntar på min uppvaktning och massor av TV-avsnitt att titta på, samlade i olika högar på mina hårddiskar.

lördag

Den senaste veckan har jag läst en intressant bok av Lasse Berg: ”Gryning över Kalahari”
När Lasse Berg är som bäst känner jag näst intill rysningar över kroppen. Detta är boken om det samarbetande, lättjefulla, berättande, dansande, målande, skönhetstörstande djuret. Man ser framför sig dessa urfolkstammar, san-folket, i Kalahari. Man inbillar sig att man förstår dem, vilket man givetvis inte gör, men det gör detsamma.

Likheterna med dagens människa är stora, men ändå lever vi så helt annorlunda att vi skulle kunna befinna oss på olika planeter. Våra känslor och tankar rör vår överlevnad, våra närmaste men också kravet på någon form av underhållning för sammanhållningens skull, det gjorde det för dem också. Det var inte alltid de starkaste som segrade, det var de som var smartast - L Berg jämför med dagens skolgårdar.

Hans skildring av livet och kraven för överlevnad stämmer till eftertanke uti den kalla nord – ”Vi är gjorda för att ligga på en afrikansk strand och äta skaldjur." Man får tankar om utvecklingen som inte enbart är positiva, samtidigt som man förstår utvecklingens gång – om inte annat så förklarar L Berg den på ett utmärkt sätt.

Hans kopplingar mellan vetenskap och vardagligt liv är synnerligen intressanta. Lasse Berg har intervjuat de främsta vetenskapsmännen inom evolutionslära, arkeologi och paleontologi.

Han rör sig tillsynes mycket lätt över hela jorden , det gäller att hänga med, men utbytet blir så mycket större. Man bör dock läsa den inbundna boken med massor av bilder. Tyvärr är den slutsåld, men det finns en storpocket att köpa.


Nu ska vi leka med barnbarnen några dagar, de är på besök hos farmor o farfar.

onsdag

Tillbaka efter en fin Skåneresa kan jag nu exemplifiera några upplevelser med bilder och litet skönsång av 8 herrar, i Gustav Adolfskyrkan i Helsingborg. Vi har till skillnad från andra i Sverige haft riktigt fint väder.

torsdag

Nu bär det iväg bort några dagara igen.
Frågan är vart vi far.
Några bilder till ledning kanske:

onsdag

Ibland är det viktigt att njuta av levande musik. Vad som alltid är vackert är körmusik. Igår kväll var vi i Varnhems klosterkyrka och lyssnade på Kievs kammarkör, som framförde ett gediget program med körverk från såväl Ukraina som modern körmusik. Att de rönt uppskattning är mycket lätt att förstå. Med stor inlevelse , varierat program och med många "stora" individuella insatser fångar de den lilla kyrkans samtliga åskådare - kyrkan var fullsatt. När det stämmer så väl som här är man lycklig över att få ha varit med.

Varnhems klosterkyrka

måndag

En dag som alla andra? Nej, ingen dag är lik någon annan. Jag tycker att alla dagar skiljer sig åt. Det kanske inte är så stor skillnad alltid mellan igår och idag, men den finns där. Igår var vi på loppis, åt mat på Bredablick på Mösseberg idag blir det enkel mat hemma. Vi gjorde en riktigt trevlig liten utflykt i regnet i Skaraborg igår. Idag ska vi vara hemma. Igår läste jag ut en bok av Z Bauman, idag ska jag läsa en torr o tråkig bok om krigen i Europa under de senaste 200 åren, så visst är det skillnad.

Ibland får man många blommor på en gång. Är den inte vacker?

söndag

Eberhard – ”Ingen tar skit i de lättkränktas land”

Ju bättre vi får det desto mer klagar vi.
Hur kommer det sig att vi idag blir kränkta av nästan allt?
Dagens människa tycks inte tåla oförrätter.
Vi sammanblandar jämlikhet med likhet, teorier från 1800-talet
Vi har blivit helt beroende av staten.
Staten tar hand om oss utan att kräva speciellt mycket av oss
Det är dags att sluta älta och gå vidare.
Uppror har människor gjort i alla tider.
Det är bara i stunder av välstånd som upproret blir självdestruktivt.
I dagens samhälle fortgår tonårsperioden tills vi blir 40 år gamla.
Sverige har institutionaliserats, en attityd där det kan vara fördelaktigt att vara offer.
Släng gamla vanföreställningar!
Svara på oförrätten då du möts av den!
Sluta älta och gå vidare!

Detta är påståenden ur E:s bok

Det är väldigt mycket som tas upp i E:s bok.

Huvudrubrikerna säger en del:
De kränkta offrens stat, Det var bättre förr,
Upprättelse till vilket pris som helst,
Att överleva motgångar, Den växande överklassen,
Vidskepelse, Smittsamma sjukdomsbilder,
Förenklingar o konspirationer



Eberhard går till djup attack mot både psykodynamiken som teoribygge och psykoanalysen som terapimetod. Mycket intressant läsning.
Hans beskrivningar om hur det var förr tycker jag också är intressanta och tänkvärda. Det är inte speciellt länge sedan vi levde under helt andra betingelser, många, ännu levande, minns det väl, oavsett om vi bodde i den lilla staden eller på landet.

Det blir nog kanske litet för mycket att smälta på en gång. Jag skulle vilja gå litet djupare ibland.
Dock kan jag inte förneka att det bitvis är roligt att läsa boken, humor saknas inte, varken i denna bok eller den tidigare "I trygghetsnarkomanernas land".

lördag.

Nu har det varit varmt i många dagar och man börjar känna sig som en äkta europé. Tänk vad bra att vi är med i EU då. Bryggan finns redan, det är bara att slänga sig i plurret. Det är bara det att EU:n är så dyr, att man inte gärna tar sig över bryggan till kontinenten. Man får nöja sig med Sverige, möjligen en kort avstickare till något nordiskt land. Vi ska ta en avstickare nästa vecka till våra sydligaste provinser och då kanske Danmark får besök något dygn.

I tidningen idag:

1/ Statsminister Fredrik Reinfeldt tar emot Frankrikes president Nicolas
Sarkozy på Rosenbad.
Tänk vilken roll Fredrik nu har; han dansar bland de verkligt stora elefanterna.

2/ MP Matfrågan slår särskilt väl bland välbärgade väljare som har råd att inte gå efter priset när de handlar.
Det är en sak att diskutera, en annan sak att besluta och en tredje och riktigt besvärlig att genomföra.

3/ Sveriges ordförandeskap i EU är ett gyllene tillfälle att lyfta fram bekämpandet av barnsexturismen på den europeiska dagordningen, skriver Alf Svensson och Pierre Schori.
Det kanske inte var så dumt att Alf kom in i EU-parlamentet ändå.

4/ SYDNEY. Australien lovade på fredagen motsvarande 1,2 miljarder kronor till projekt för att hjälpa landets urbefolkning. Stödet kom dagen efter en avslöjande och hård rapport om livsvillkoren för aboriginerna.
Man känner verkligen för aboriginerna, så mycket mer när man minns mötena med dem i Cairns i AUS.

Cairns bot. trädgård

Nu ska jag sätta mig och läsa på någon skön plats, ute eller inne, var får vi se.

torsdag

Bauman. Det individualiserade samhället.
Världen har krympt och vi är allt mer hänvisade till en tillvaro som tvingar oss att ta hänsyn till alla, men det är något som vi har svårt att förstå. De gamla strukturer som började att gälla i och med industrialismens uppkomst, finns inte längre. Bauman menar att samhällsstrukturerna försvinner då vi inte längre har någon stat som övervakar oss, vi mår dåligt av detta. Den stora frihet vi fått med tusentals valmöjligheter som kretsar runt omkring oss ger oss stora friheter att kunna skapa vårt eget framtidsprojekt, men det hjälper oss inte.

Följden blir i stället en genomgripande osäkerhet som härjar mitt ibland oss , Medborgarna reduceras till maktlösa individer – otryggheten blir större än den frihet vi fått och vårt överflöd hjälper oss inte ur denna knipa..
Tidigare handlade vår identitet om det förflutna, nu handlar det om varusamhällets intrång på varje tom plats. Makten över våra liv flyttar allt längre bort och blir osynlig.

Människans kamp för överlevnad är inte längre en kollektiv kamp, utan en individuell kamp ? En försäkran om att jag räknas, betyder något Är inte det viktigaste att vi blev fria när vi kapade beroendets band, när vi bestämde oss för att klara oss själva, men människan blev, med Baumans ord : ”ett naket, skrämt och aggressivt jag på jakt efter kärlek och hjälp”. Borde vi inte lära oss att känna mer empati och större medmänsklighet för varandra.

Bauman sätter fingret på ömma punkter i samhällsutvecklingen och är intressant att läsa, men jag hoppas att utvecklingen kan förändras och vi kan lära oss att bli mer lyhörda för varandra och varandras känslor.

onsdag

Så var det dags att måla. Det sker inte så ofta numera, sedan sommartorpet sålts.
Det är ju varma sommardagar nu. Igår gjordes förarbetet, idag skulle målningen påbörjas. Det gick ju bra, tills regnet kom. Nu får vi vänta och se hur resultatet blev.
Åskan går och jag borde kanske inte sitta här vid datorn heller.

Jag drog mig alltså inomhus och har nu gjort ett annat nyttigt jobb. Med jämna mellanrum brukar jag gå igenom mina kataloger på datadiskarna och spara undan gamla program, gamla datafiler och inte minst gamla digitala bilder till DVD-skivor. Dessbättre har jag kanske av detta skäl skonats från större datakrascher. Man ska veta att jag arbetat ganska länge med datorer och under tidigt 80-tal skapades ganska många dataprogram, som fortfarande är kul att köra liksom de små nätta programmen som fanns i DOS-miljö, och som faktiskt fortfarande är användbara. Inte minst vill jag vara säker på att alla digitala bilder ska finnas kvar några tiotal år till. Jag är väl medveten om att de om 50 år helt klart saknar värde för de allra flesta.

PET-dator

Jag har en gammal portfölj proppfull med släktfoton från tidigt 1900-tal och endast liten del av personerna är för mig bekanta – sorgligt, men sant. Vad som gjorde att jag hamnade här vid datorn idag var att tidningen DISKULOGEN ( tidning för släktforskare ) rekommenderade alla släktforskare att spara sitt material (dataprogram) tillsammans med alla släktbilder med jämna mellanrum på DVD-skivor.