Måndag

Nu har det upphört att regna. Kanske kan vi plocka mera vinbär och göra mer sylt?
Barn och barnbarn har varit här över helgen, men lämnat oss.
Tänk att inte ha barn eller barnbarn. Det skulle inte kännas rätt på något sätt. Jag tror att vi alla på något sätt vill leva vidare genom våra ”ätteläggar”. Jag menar inte att det är ett måste, men jag är ganska säker på att vi alla i högre ålder känner en viss tillfredsställelse över att vara medvetna om att livet går vidare ”efter mig”. Att se drag i barnbarnen som man känner igen, eller att gissa sig till likheter räcker mer än väl.

Efter en resa är det alltid skönt att komma hem igen. Man har fått distans till sitt vardagsliv, men man har också berikats med nya idéer och tankar, må det så vara att man bara rest till tidigare bekanta resmål.
Kontinuiteten i livet är viktig, men man måste ”sprattla” litet ibland.
Med åldern behövs det inte så stora äventyr, men de måste finnas ibland. I litteratur, oavsett slag av böcker, kan man göra inre resor, och de kan föra långt och djupt in i nya världar, något som räcker långt, men inte tillräckligt långt i mitt tycke, ännu.

Somrarna är sköna vattenhål för de trogna P1-lyssnarna. Vad jag menar är sommarprogrammen i P1 kl 13.00. Man orkar inte lyssna på alla, men det finns alltid ett antal program, som förgyller sommaren, genom intressanta personligheter. Det har inte blivit så många för min del ännu, men PO Enquist, A Heberlein och H Alfredsson har jag i färskt minne.

Nu är vi inne i fruntimmersveckan och idag firar vi Margareta. Blir det regn? Jo, men visst, men det gör mig inte så mycket. Det finns alltid böcker som väntar på min uppvaktning och massor av TV-avsnitt att titta på, samlade i olika högar på mina hårddiskar.