måndag 28 september 2009

måndag
Idag har jag klippt gräsmattan igen. Jag hoppas att det är sista gången detta år, men man kan aldrig veta vad Britta kan bjuda på med sin sommar 7 okt.

När man går där fram och tillbaka efter klipparen, så går ibland tankarna till förfäderna. De hade det svårt med sina gräsmattor antar jag. För mig är det bara att hänga med, då klipparen driver hela klipparen framåt med framhjulen.
Att slå gräs med lie lärde jag mig av morfar. Det gick ganska bra till slut, men då måste gräset vara ganska högt för att det skulle bli något resultat. Aldrig blev det heller så breda slag som han gjorde. Efter honom kunde man åka med häst och vagn och det fanns ändå plats vid sidorna. När man far fram i Indien, Kina eller Turkiet förstår man att man inte alltid har tillvaron så mekaniserad som vi i lantbruket. Det finns många verksamma när något ska ske på åkrarna och verktygen verkar ofta primitiva. Jag medger att jag inte i detalj studerat verksamheten, men man kan se en hel del från bussfönstren då man far fram dag efter dag på landsbygden. Vi, i Sverige, inser inte hur bra vi har det och hur små klasskillnaderna är i vårt land. Skillnaderna mellan land och stad är enorma, också mellan olika grupper i städerna, i länder som Indien, Kina och Turkiet.









KINA



TURKIET

INDIEN

söndag 27 september 2009

söndag




För egen del har jag varit i Forsvik och sett på "Nordevall", hur den tog sig upp ett slussteg och vände till många åskådares glädje. Den är stor och tar sig med nöd och näppe fram i den trånga slussen i Forsvik .

Dagens tidning tar upp 5 punkter för miljön som är väsentliga att studera.
Nyttja landskapet
Naturvården i skogen har under alltför lång tid prioriterat ovanliga arter och miljöer framför vanliga. Det ”vilda” har gått segrande i kampen om anslag och vid utformningen av modeller för skydd. För att få fungerande ekosystem måste produktionslandskapet och även vanliga arter stå
i fokus för framtida förvaltning. Naturvårdsforskarna måste tillsammans
med ekonomer, jurister, politiker och brukare ”tänka nytt” för att skapa styrmedel för hållbart nyttjande snarare än bevarande.
Satsa ekonomiskt
Om människor ska hushålla bättre med sina resurser
borde miljöpolitiken föregå med gott exempel. Devisen ”störst nytta per satsad krona” bör prägla alla offentliga satsningar och investeringar.
Bygg kärnkraft
Klimatkrisen har givit renässans åt kärnkraften och allt fler länder ser den med rätta som en nödvändig del av energimixen. Så även i Sverige, där alliansen kommit överens om att den nuvarande kärnkraften kan ersättas med ny, i kombination med alternativa energislag.

Personligen är jag tveksam till dessa påståenden. Utvecklingen borde ta andra vägar. Det måste gå att utnyttja modern teknik bättre och ta upp kampen med de som anser att kärnkraften ska spela en väsentlig roll även i det framtida samhället.
Släng mindre
Slit och släng-kulturen är ett miljöproblem, inte
vinst när det gäller mat. Bäst-före-datum har i vissa hem närmast status av religiöst påbud. Det är ingenting som kan eller får ifrågasättas, även om en produkt doftar och ser hur fräsch ut som helst.
Våga välja
Ett bra sätt att minska koldioxidutsläppen är att bygga tätt. Det blir lättare att gå och cykla, det finns förutsättning för bra kollektivtrafik. Bilarna som ändå kör, kör kortare. Men det finns förstås en hake: bullret ökar.

lördag 26 september 2009

lördag

Det blåser och känns kallt ute, men inne kan man i godan rå flåsa på med sin motionscykel. Det brukar kunna bli 10 km under ½h. Sedan är man rejält trött och mogen för en dusch. Känslan efter den är en lång stund av välbefinnande
Detta med hälsan är viktigt och det är DN:s 5 punkter idag.
Väl värda att studera och begrunda, men det finns mycket jag skulle vilja tillägga.
Hälsa är något som påverkas av en massa individuella faktorer.
Har du valt rätt föräldrar? Vad äter du?
Hur ofta skrattar du? Har du ett optimistiskt eller pessimistiskt synsätt på tillvaron? Vilka hobbies har du?
Listan kan faktiskt göras ganska lång.

Bromsa
medikaliseringen


Ledstjärnan måste vara att
behandla sjuka, inte friska som
eventuellt kan komma att bli sjuka.
Vilket vi alla till slut ändå blir. Om
vi inte hinner dö innan.
Bejaka forskning
och framsteg


Men det finns pengar att spara.
Till exempel genom att sluta massbehandla
svenskar med läkemedel
som i tester bara visat marginellt
bättre effekt – om ens det – än
sockerpiller. I pipeline ligger läkemedel
som däremot kan revolutionera
livet för allvarligt och kroniskt
sjuka. Dem ska vi självklart se till
att ha råd med.
Det trippla huvudmannaskapet
Galen uppdelning
ger ovärdig vård


Sveriges äldre blir inte bara äldre.
De blir fl er och sjukare också,
och kommer i praktiken att behöva
både vård och omsorg.
Primärvården borde knytas
närmare hemtjänst och annan omsorgsverksamhet.
De som vill bör
beredas möjlighet att både vårdas
och dö hemma.
Bygg städerna
för rörelse


Dagens barn rör sig för lite
och äter fel. Det går aldrig
att vrida klockan tillbaka till
en tid utan datorspel, dvd-fi lmer
och internet. Men man behöver
inte göra saken värre.
Det är bättre att, om nödvändigt,
höja avgifterna och säkra
tillgången till simhallar, skridskobanor
och fotbollsplaner.
Värna
sjukförsäkringen


Den som värnar ett system
måste också se till att det håller
tätt. Sjukförsäkringen ska inte användas
för annat eller mer än det
var tänkt.

fredag 25 september 2009

fredag


Världen är så stor så stor, men den har onekligen krympt, så tillvida att vi inte har speciellt många ställen att fly till. Vi har utnyttjat våra resurser i alltför stor grad och nu får vi snart börja se oss om efter en ny jord .





Fem punkter för världen




Demokratier måste
hålla ihop



Alla människor
har rätt till frihet




Nykter syn
på FN




Förhindra spridning
av katastrofvapen




Stå upp för
frihandeln


Jag tycker det är lätt att instämma i dessa påståenden.

torsdag 24 september 2009

torsdag

Nu har det varit varannadagsväder i veckan, det regnar och det är skönt och soligt väder växelvis. Jag har just gått 5km-spåret på berget och njutit av naturens färger, känt vinden smeka min kind och sett vattenytan fladdra i vinden.

Jag läser en hel del dessa dagar, allt ifrån tidskrifter till böcker. Håller dessutom på att avsluta en deckare i min mp3-spelare.



Vet du till exempel att riset är 5 ggr effektivare ( i form av kalorier/ha) än vetet, som sedan i sin tur är 5 ggr effektivare än djurskötsel. Det är inte att undra på att de mest tätbefolkade och folkrikaste länderna odlar ris och kunde växa genom att risodlingen kom så tidigt, till Indien och senare Kina.



Idag är det stora samtalsämnet annars "Helikopterrånet" på värdedepån i Västberga. Man kan bara inse att det alltid finns lösningar även på de svåraste problemen. Skydda sig mot tjyvar går aldrig helt - vem mins inte, i min ålder, den franska filmen "Rififi" eller det stora tågrånet i England. Enligt krimnologer är det dessutom så att alla fängelser måste ha möjligheter till rymningar, hur underligt det än kan låta. Pressen kan bli för olidlig för intagna och vakter annars. Man måste kunna leva på hoppet.

Fem punkter för ökad säkerhet tar man upp för framtidens politiker, i dagens tidning:

1 Gå med i NATO:
Svenskt försvar är inte
längre bara svenskt, i internationella
säkerhetsoperationer
samverkar Sverige med
andra, både EU- och Natoländer.

2 Stoppa säkerhetsen :
De upptrappade säkerhetsåtgärderna
naggar vår rätt att vara
i fred, integriteten, i kanten.

3 Korta väntetiderna efter brott:
Det fortsätter att komma
illavarslande rapporter om
oskäliga väntetider i den
svenska rättsstaten.

4 Lyft polisen :
Regeringens viktigaste mål
för rättsväsendet är att det
ska fi nnas 20 000 poliser.
Denna målsättning har slagits fast
utan någon analys av vad polisen
ska göra och hur dagens organisation
fungerar.

5 Tillsätt krisgeneral:
Vi vet att regeringen ännu
inte skaffat sig en person med
mandat att fatta snabba, kreativa
och övergripande beslut när nästa
katastrof inträffar. Det bådar illa.

lördag 19 september 2009

lördag
En ny dag med vackert "höstväder". Sådana här dagar kan vara mycket fina. Solen är klar, luften känns ren och färgerna blir flera och skiftningarna till brunt och rött helt underbart vackra. Kort och gott, jag gillar hösten. Det vi såg i fjällen, för några veckor sedan, har nu kommit hit. Ibland lägger man in död och förintelse i detta. Naturen förbereder sig för att dö inför vintern. Kanske är det så, men det är njutbart innan. Det gäller att i detta, "naturens skådespel", liksom i andra företeelser se det som är njutbart och positivt för ens sinnen. Nils Simonsson lärde oss häromkvällen att njuta av livet, ta del av allt positivt som bjuds och vara positiva till livet, på det att vi må leva längre och friskare. Han har säkert rätt, men man kan kanske inte omskola sig till optimist på beställning och hur skulle tillvaron se ut och kännas om alla vore optimister, vem skulle vi då jämföra oss med, vi optimister. Därtill kan tilläggas att det finns många olika grader av både den ena och den andra sorten.

Är turkarna övervägande optimister? Jag har ingen aning. Sannolikt utgör de en blandning av båda sorterna. Vi mötte i alla fall många m vänliga människor, tillsynes utan biavsikter.



I Istanbul fanns det massor av katter överallt.







Utefter Bopsporen- gränsen mellan Europa o Asien - ligger det massor av fina "villor", ofta i 10MEuro-klassen. Här är den militära högskolan från 1700-talet, där bl a Kemal Ataturk och Kadaffi utbildats.




Vid Pamukkalle ("bomullsberget") avlagras ständigt allt större lager av salter. Ett vitt berg går i dagen och synen man har är minst sagt märklig.

fredag 18 september 2009

fredag

Så är jag åter igen. Efter en kulturresa i Turkiet och några dagars tufft arbete i trädgården.

Att få direkt kontakt med det antika Turkiet är som att titta in i Europas ursprung. Den kulturella vaggan startade i området som omfattar Grekland och Turkiet. Alla har vi hört talas om Troja och Efesos, kanske också Pergamon, och ingen lär väl vara okunnig om var Istanbul/Konstantinopel ligger. Bilden av ett land förändras på många sätt när man besöker det. Det är först när man möter människor i deras rätta miljö, ser hur de lever och kan ta del av deras matvanor, landskap och närmare får tid att studera deras kulturhistoria, som jag tycker man kan börja känna att man känner ett folk. Givetvis räcker inte en kort resa, som våran, men den ger mycket mer än man kan tro. Skillnaderna mellan oss skandinaver och det turkiska folket finns givetvis, men i grunden är nog skillnaden ändå inte så stor mellan oss som människor. Jag har som vanligt filmat och fotograferat en hel del och när jag nu går igenom materialet förstärks mina intryck.

Jag är mycket glad över att få resa på detta sätt och skulle önska att fler fick tillfälle till det. Vi är så snabba på att döma ut människor från andra länder. Dessvärre kan jag inte här berätta allt jag skulle vilja, några bilder idag och senare kan vara ett sätt att berätta litet.

Väl hemma tog vi stortag i trädgården. Vi beskar träd och klippte ned en stor rosenbuske. Det kändes i rygg och armar, men det blev BRA.




Pergamon ligger högt över det omkringliggande landskapet . Det var här man skapade pergamentet. Djurhudar användes för att skriva på, när man inte fick tillräckligt med papyrus, att skriva på, från Egypten. I Egypten var man rädd för konkurrens, Alexandrias bibliotek kände sig hotat. I staden fanns nämligen ett bibliotek som näst det stora biblioteket i Museion i Alexandria var det främsta( 200-talet f Kr)..

Den trojanska hästen är en del av legenden om det trojanska kriget .Enligt legenden ( ca 1100 f Kr) hade belägringen av Troja varat i tio år, när grekerna kom på en krigslist - en gigantisk, ihålig trähäst. Den byggdes av Eneus och fylldes med grekiska krigare under ledning av Odysseus. Resten av flottan låtsades segla bort, men gömde sig bakom Tenedos . En grekisk spion, Sinon , låtsades vara en kvarlämnad slav och talade om för trojanerna att hästen byggts som ett offer åt Athena, och lämnats kvar i hopp om att trojanerna skulle ådra sig hennes vrede genom att bränna den. Trojanerna släpade då in hästen i staden till Athenas tempel, trots Kassandras och Laokoons varningar. För att fira grekernas avtåg ställde trojanerna till en stor fest, och medan de sov ruset av sig smög krigarna ut ur hästen och öppnade stadsportarna åt den grekiska hären, som hade återvänt under tiden. Staden blev plundrad och bränd, och de flesta män dödades och kvinnorna togs som slavar.den antika världen

Efesos var under antiken en viktig hamnstad på Mindre Asiens västkust med omkring 250 000 invånare. Staden var det joniska Greklands ekonomiska centrum och senare en av det romerska imperietsviktigaste metropoler. I staden fanns bland annat ett av världens sju underverk , Artemistemplet . Enligt kristna legender ska jungfru Maria, Jesus moder, ha dött i Efesos dit hon tagit sig tillsammans med aposteln Johannes efter korsfästelsen.

torsdag 3 september 2009

torsdag
Nu är vi rustade till tänderna igen. Denna gång ska vi fara till antikens Turkiet. Det ska bli mycket intressant att få stå i Troja och Efesos, men också att se på de s k Bomullsbergen. Slutpunkten och kanske höjdpunkten blir vårt besök i Istanbul. Vi har läst på mer än vanligt och därför känns det speciellt att ta tåget till Stockholm i morgon bitti för att sedan på lördag flyg till Alanya.

onsdag 2 september 2009

onsdag

Häromkvällen bevistade jag något besynnerligt på biblioteket. En av våra mer kända krönikörer och författare, med mer än 20 utgivna böcker, gjorde bort sig, och det med besked. Vi var många som gick i förtid.

Lokaltidningen tog upp "skandalen" brett och stort.

Jag tror mig aldrig tidigare varit med om något liknande. Vi är ju alla så "väluppfostrade" här hemma i Sverige. På något sätt var det intressant. Tänk dig att sitta bland ca 120 mycket förväntansfulla vuxna, mest äldre, litteraturintresserade personer, som med stor förväntan ser fram emot att ta del av 2 författares senaste alster med kommentarer och egna uppläsningar. Först en ung och mycket lovande författare, som gör ett starkt intryck, åtminstone på mig, sedan ska vi möta "kvällens höjdpunkt".

Allt går snett från början. Surhet, snarstuckenhet, ovilja att lyssna på personalen, ointresserad av att med minsta ödmjukhet avläsa publikens önskningar. Allt är fel och till slut har man svårt att se framåt, man "skäms" på något underligt sätt, över vad vet jag inte. Annette Kulleberg var namnet