fredag

Jag gillar att hoppa från fält till fält ibland.

Efter att ha läst 4 böcker av litet mer skönlitterär typ har jag nu tagit steget till litet mer svårsmält litteratur: "The Pope and the Heretic" av Michael White.

En skildring av kättarnas verksamhet och synnerliga problem med främst katolska kyrkan. Visste ni förresten att inkvisitionen avrättade mer än 1 miljon människor under sin verksamma tid, de flesta var oskyldiga. Giordano Bruno är en av huvudpersonerna och han gör det inte lätt för sig. Han ifrågasätter främst det stora kyrkomötet i Nicea, år 325, där man lade grunden för hur kristendomen skulle "fungera". Han ifrågasatte Jesus' födelse och han hade teorier om liv i rymden. Ja han ifrågasatte det mesta som kyrkan hade fastställt som klara "postulat" för sin verksamhet. Hans grundidé var att allt skulle prövas/ifrågasättas, inget tas för givet. Det kunde han knappast göra i sitt hemland. Han verkade främst i Frankrike, Tyskland och England fram till 1590-talets början. Han skrev en större antal skrifter, främst under sin tid utanför Italien. Till Venedig l0ckades han av en "vän" som förådde honom och överlämnade honom till Venedigs inkvisition.

Allt detta skedde i en tid då den absoluta majoriteten av befolkningen hade ytterst svårt att försörja sig och medellivslängden för befolkningen i Italien låg under 30år. De var få som vågade sätta sig upp mot kyrkan på samma sätt som Bruno - så blev han också bränd på bål i Rom 16/2 1600.

Kopernikus kom med sitt huvudverk 1543, men dess innehåll nådde aldrig Bruno, och Kopernikus hade försäkrat sig om att ej kunna bli förföljd - han dog 1543 och hade inga efterlevande.

En annan gigant i dessa sammanhang var Leonardo da Vinci. Hans samlade skrifter uppgick till tusentals ark med kontroversiella texter och bilder. Dessa kom ej till allmänhetens kännedom förrän minst 125 år efter hans död - han dog 1519.