måndag

Under helgen har jag läst om Eva och Einar. Kjell Johanssons böcker (se till höger på denna sida) handlar om dessa barn. De växer upp i Midsommarkransen på 1940-talet. Kjell beskriver på ett mycket intressant sätt hur fantasin formligen sprudlar i deras familj. Vad jag också gläds åt är den skildring som han gör av utvecklingen under åren från 1940 till 1960. Man har det mycket knapert, men man "reder" sig och kämpar vidare, trots allt motstånd från omgivningen. Mamma sparar och "gnetar" för att barnen ska kunna studera. Barnen skäms för sin fattigdom, men känner ändå någon form av stolthet. Det finns verkligen mycket känslor i beskrivningarna, som säkert inte alltid fanns i alla familjer. Många gånger fick de dock skämmas för sin familj, speciellt faderns missbruk och olika upptåg . Jag känner igen så mycket från min egen uppväxt på landet. Visserligen är det mycket som skiljer livet på landet och livet i stan, men det är ändå så mycket som förenar. Telefonen kommer, vatten dras in och avlopp och WC installeras, tidningen kommer, radion kommer, TV:n kommer o s v.







Senare splittras familjen, barnen växer upp och man kan följa dem fram till vuxna. Hela tiden väver Kjell in det förflutna med nutid, på ett förtjänstfullt sätt. För Eva blir livet mer komplicerat. Hon drömmer mycket om barndomen och flyr tillbaka till den på olika sätt. Tidvis går verklighet och fantasi ihop. Henes barndoms upplevelser påverkar och styr delvis hennes handlande som vuxen.

Jag har varit helt uppslukad av dessa två böcker under helgen.

Att jag började helgen med att läsa ytterligare en bok av Mons Kallentoft gjorde att jag verkligen kan kalla helgen för en läshelg. Jag har faktiskt varit på konstutställning i Karlsborg och varit ute och gått på Billingen också under helgen, så det så.

Min bild från barndomen handlar mycket om tuffa jordbrukssysslor.