onsdag

Idag var det hela -16,5 grader , när vi kom upp vid 7-tiden. Under dagen har det sedan varit gnistrande solsken i det vackra vinterlandskapet.


I tidningarna idag kan man se att president Obama är "arg" på sin säkerhetstjänst för att den ej kunnat hindra en "terrorist" från Jemen att ta sig in i USA och nästan lyckas med att spränga ett plan i luften utanför Detroit.

Fildelningshistorien är död för dagen kan man läsa i DN. Vi får vänta på att utvecklingen tar nya steg senare:
Stims fildelninglösning är död. Mest på grund av att två års förhandlingar med bredbandsbolagen inte givit något resultat. – Vi har gjort vad vi har kunnat. Tagit fram underlag som visar att folk vill betala och ställt våra rättigheter till förfogande. Men bredbandsoperatörerna har tagit dåligt ansvar för vad som sker i nätverken, säger Susanne Bodin, informationsansvarig på Stim (Sveriges tonsättares internationella
musikbyrå).

Nu är det nästan slut på 2009 och vi vandrar vidare in i 2010.

Vad som händer då det vet vi föga om och det är nog bäst så.

Vi får önska varandra

GOTT NYTT ÅR

Tisdag

Nu är det vinter på allvar:

Jag har läst två böcker de senaste dagarna. Det är så skönt att sitta och mysa inne när kylan tränger på och stugvärmen är som "goast".

Förtrollerskan från Florens av Salman Rushdie:

Till Akbar den Stores hov i 1500-talets Indien kommer en ung äventyrare från Florens, som säger sig vara sändebud från jungfrudrottningen Elisabeth av England. Så börjar Salman Rushdies bok. Här får man verkligen sitt lystmäte på sagoberättande kopplat till vår historia i såväl väst som i maharadjornas Indien på 1500-talet. Det är intressant att höra samma kopplingar i boken som vid besöken i Agra (i Indien för något år sedan). Kopplingen mellan Elisabeth I:s hov och Akbar fanns och han var så stor och enväldig som sagan säger, men ändå nyfiken på vad västerlandet hade att bjuda. Skälmen fångar hans intresse. När Rushdie sedan låter fantasin skena iväg och kopplar på historier från Italien (Florens främst) och det hedonistiska mogulriket, bitvis blir det svårt att hänga med. Förtrollerskan från Florens är på många sätt ett möte mellan två världar, mellan och det motsägelsefulla Florens, lysande och grymt och ett maktfullt splittrat Indien. Man får också kontakt med det Osmanska riket och dess hov med "tusen och en natt". Ja också Perserriket och striderna mellan de olika makterna beskrivs i sagans form, med koppling till historien.

Rushdie visar än en gång att han är vår tids kanske främste sagoberättare i den stora traditionen!

Berättelsen om herr Roos av Håkan Nesser:

En väldigt vacker berättelse. Man fängslas av berättelsen. Ante och Anna, är två väldigt olika individer som möts under olyckliga omständigheter, känner gemenskap men råkar väldigt illa ut. Världen utanför ger dem inte möjlighet att gå vidare tillsammans. Det händer mycket och det är många personer som är involverade i berättelsen, men det gör den bara mera trolig. Här finns många tankar under ytan, här finns inre och yttre miljöer. Nesser behärskar verkligen konsten att fånga läsarens totala uppmärksamhet – man lägger bara inte ifrån sig boken förrän den är läst. Utmärkt läsning under en julhelg

Måndag

Vi närmar oss snabbt ett nytt år, ett nytt decennium. Det känns inte så direkt. Det är bara när vi i nyhetsmedia uppmärksammas om det som vi tänker på det. Tid är ett synnerligen svårdefinierbart begrepp.
För en fyraåring är ett år en oändlighet för en pensionär är det ett snabbt steg framåt. Jag minns hur min mormor på ett underligt sätt såg midsommar som en anhalt till nästa nyår, vilket jag då inte kunde begripa – nu är det ganska lätt att förstå.
Minnena blir fler och fler och man har mycket att glädjas över. Det senaste decenniet har verkligen varit fyllt av upplevelser. Barnbarnen har kommit, resorna har blivit allt längre och allt fler. Tid har blivit något som man fått gott om, även om nu alla egentligen disponerar lika mycket tid eller 24h/dygn. Att kunna läsa, resa och åter läsa är oerhört berikande. Att försöka förstå hur ett barn i snabb utveckling tänker och handlar är mycket intressant och närmast njutbart. Vi har filmat mycket av våra möten med världen och barnbarnen och även om sådan teknik endast är hållbar någon generation, så är den verkligt viktig under denna tid. För mig är bilden/filmen en förstärkning av minnet från utflykten/mötet och kanske kan det vara ett dokument för efterkommande. Det gäller bara att tekniskt uppgradera materialet. Jag vet vad jag talar om. Har försökt uppdatera filmer och bilder från 1960-talet, det är inte helt enkelt. Nu har jag i alla fall fått över alla diabilder till CD-skivor och alla VHS-filmer till DVD.

Blomma i regnskogen

Till nyår ska jag vandra tillbaka i tiden. Vad jag ska hitta på är ännu en hemlighet, men det ska jag tala om senare.

Vi har fått snö! Hurra säger barnen! Nja säger jag, det hade väl räckt med en del, nu är det närmare ½m djupt täcke på tomten här och där.

Mycket mat blev det under julhelgen. Man kan säga att hela ”köret” fanns på plats: skinka, sillsallad, strömmingslåda, köttbullar, janssons frestelse, grynkorv, revbensspjäll, rödkål, doppa, olika sillinläggningar, några patéer, ägg, rödbetor, gurka, olika brödsorter och några ostar. Det är säkert något jag glömt, men det mesta var nog med. Risgrynsgröt och lutfisk äter vi normalt inte på julafton utan senare. Tomte fick jag vara själv – mest intressant var mötet i grannhuset, där jag definitivt inte avslöjades som annat än en äkta tomte – tror jag.

Under julen får man ledigt från dagspressen några dagar, men nu har dagstidningarna börjat rullas fram över skärmen igen.
DN tog igår upp temat Kina igen: Kina har en nyckelroll när en ny världsordning växer fram. Sverige och hela Europa måste fördjupa kunskapen om den nya stormakten, men också våga höja rösten. Man ser en dyster bild från Klimatkonferensens sista natts förhandlingar. Många ledare sitter trötta medan Obama står – någon representant från Kina har inte funnits närvarande under natten. DN

Idag hör vi på radion att Kina inte vill ställa upp på en uppvärdering av sin valuta. Varför ska deras fattiga lida av sämre köpkraft, att Kina har inre problem med sina fattiga vill man inte erkänna eller göra något åt .

Dagens tidning är i övrigt fylld av minnen och förhoppningar.
Vad har hänt under 2009 och under det senaste decenniet och vad ska hända 2010? Mycket handlar också om alla realisationer i mellandagarna. Visst finns det en del att tjäna om man behöver en ny TV eller en bättre vinterutstyrsel, men väntar man några veckor kanske man kan tjäna ännu mer – jag behöver ingen ny TV eller vinterkläder just nu dessvärre.

lördag

Så har det varit födelsedag igen.



Det blev en händelserik igår. Klimatkonferensen i Köpenhamn kollapsade och SAAB dog. Jag har följt klimatkonferensen från och till på TV och kan inte förneka att jag stundtals upplevt spelet som en "spännande nutidsskildring" med väldigt många aktörer. Man har inför öppen ridå gjort klart för oss att vaksamheten varit total från många av delegaterna. Man måste höra vad andra säger, man måste förankra sina budskap med hemlandet och då får det inte heller gå för fort fram. De största länderna har hela tiden varit mer avvaktande än de andra och ett speciellt spel har gällt "kampen" mellan USA och KINA, ett annat mellan I-länder och U-länder (där det idag har blivit svårt att dra gränser - Är Indien och Kina U-länder?). USA är inte längre den absoluta ledaren på marknaden och Kina kan hävda sina önskemål skarpare än tidigare. Vill inte Kina acceptera en "transparens" (ett underbart ord som använts väldigt flitigt på konferensen), sitt oberoende, så kan de hävda att man måste lita på de åtaganden de gått med på utan att för den skull ska bli utsatta för kontroller utifrån. Varje gång, speciellt mot slutet blev det mer procedurfrågor än beslut, vilket speciellt EU:s chef: F Reinfeldt, beklagade, och det kan man verkligen förstå - resultaten uteblev, man var inte mogna att fatta beslut i för hela klotet agörande frågor.

Så fick jag 4 böcker i går, tre har jag lagt in här till höger.

"Vid hägerns skarpa skri" är den fjärde delen och en uppföljare till Lian Hearns trilogin. Vi får nu möta Takeo och Kaede efter 15 års äktenskap och gemensamt härskande över de tre ländernas rike. Profetian säger att Takeo endast kan falla för sin egen sons hand, och han har en son utom äktenskapet - som nu är 16 år! En son som Kaede inte känner till, hon som har fött honom tre döttrar, Shigeko som är 15 och tvillingarna Miki och Maya som är ett par år yngre, och hon vill inget hellre än föda honom en son. Mer följer längre fram.


Det har blivit kall och vitt i hela Sverige. Nu har vi haft temperaturer under -10 flera dagar. Vi har sett solen några dagar och det ser ut att bli en vit jul, vilket i varje fall barnen kommer att gilla, tror jag, kanske också vissa köpmän.

måndag

Nu har jag läst ut de tre delarna om Takeo. (Det finns visst en fortsättning)

Lian Hearn "Under lysande måne" , "På kudde av gräs" och "Över Näktergalens golv"
Takeo växer upp från pojke till man. Hans alldeles speciella förmågor gör honom både fruktad och älskad. När han blir ett med Otoriklanen och träffar Kaede tror man att allt ska ordna sig, men det gör det inte alls. Böckerna är fyllda av äventyr, som ger sken av att vara äkta. Författaren har genom gedigna studier vinnlagt sig om att beskriva ett förhistoriskt Japanskt samhälle. Där hyllar man ödmjukhet och stor resepkt, men detta varvas med mistänksamhet och list. Klanerna strider om makten alltmedan människorna lever under enkla förhållanden och tidvis både svälter och fryser.
Böckerna är välskrivna med bra personbeskrivningar, klart språk och passar såväl unga som gamla.


DN skriver: ”Att läsa dem är som att se träsnitt av stora mästare – få liv. Och man vill också veta vad som når en utanför bildens ram.”

Stockholm är alltid stan för mig, på något sätt. Visst finns det städer som kanske stått mitt hjärta närmare under årens lopp och kanske gör det det också idag. Men stan är på något sätt speciell, inte därför att den är vår gemensamma huvudstad, utan snarare därför att den kan ses som ett nav för vår lilla provins här uppe i den höga nord. Hur man än vrider och vänder på tillvaron, så måste man inse att vi är väldigt väldigt små i de globala sammanhangen. Så må vi pysa, som EU-ansvariga ett halvår eller vara delansvariga för en världskonferens i miljöfrågor. Nu är stan något alldeles speciellt därför att det finns ett alldeles speciellt tvillingpar som bor där, tillsammans med sina föräldrar.

måndag

I dag är det en historisk dag i Köpenhamn. Den stora miljövårdskonferensen börjar. Alla nyhetsmedia skriver och talar om vad de hoppas ska hända.
DET STÖRSTA polisuppbådet i Danmarks historia har kallats in under FN:s klimatmöte som inleds i dag i Köpenhamn. 6 500 poliser ska se till att det blir lugnt under mötet. Nästan 200 länder är representerade. Vi är många som bävar för vad som skulle kunda hända om polisen misslyckas på någon enda punkt.

Jag glömmer aldrig när vi "seglade" in i Helsingfors i juli 1975 . Bilens kylare var trasig, men vi lyckades ta oss ända fram till Senatstorget i centrum av stan och sedan kunde vi strax efteråt se världens ledare susa fram i stora bepansrade bilar, med "gorillor" hängande utanpå bilarna, från en spårvagn.

Fort gick det och gatorna var fyllda med åskådare - vår plats framtill i spårvagnen var perfekt. Vi hoppas givetvis på att man, i Köpenhamn, ska nå ett resultat som tillfredsställer så många som möjligt. Dessvärre blir det väl en kompromiss, som gör så många som möjligt minimalt missnöjda.
Köpenhamnsmål
EU:s mål är att begränsa den globala uppvärmningen till mindre än 2°C över förindustriell temperatur, eftersom det finns starka vetenskapliga bevis för att större klimatförändringar än så är farliga.
Köpenhamnsavtalet bör både omfatta globala mål för att minska utsläppen och fungera som bas för att stärka de enskilda ländernas förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna.

Det finns länder som håller på att försvinna, helt eller delvis på grund av höjd havsnivå, t ex Bangladesh.
Man kan ju hoppas att man kan lyckas som i Montreal 1987, när världen inledde utfasningen av freoner och andra ämnen som skadar ozonlagret, och lyckades, men en delseger i Danmark är gott nog.

Nära Danmark - Bjärred

lördag

Varje jul ordnas det julmarknader litet överallt . Man bjuder ur sin hemslöjd och sina alster, som kommer såväl från köket som snickarboa också, man visar upp sin hantverksskicklighet. Det är en fröjd att bara titta på vissa saker. Dessvärre måste priserna sättas på ett sätt som gör dem svårsålda - tror jag. Jag fick mig i alla fall ett par härliga tofflor idag.
Vi var i Karlsborg och var inne på julmarknaden inne i fästningen. Ute regnade det, men inne var det verklig julstämning. Dessutom var utställningarna, inne i fästningen, öppna och mycket folk strömmade till. Det blev allt mindre plats att röra sig på. Julen kommer även detta år det är det ingen tvekan om.

onsdag

Jag har aldrig ägt någon SAAB och kan inte heller förstå kärleken till ett visst bilmärke, men så är jag kanske litet annorlunda. Bilen har för mig varit och är ett utmärkt kommunikationsmedel, som gett mig många häftiga och mindre häftiga upplevelser. Jag kan med viss känsla ändå säga att det kanske ändå var häftigt att sätt sig första bilen, en Volkswagen, i mitten på 60-talet. Den var röd och vi döpte den till Selma.
Sedan dess har det blivit några stycken allt från Volvo, till Opel och Peugeout och nu Ford.

Som man ska man ju vara intreserad av bilar, eller har det kanske blivit annorlunda på senare år. Jag körde mycket traktor, som barn och i min ungdom, det var inte roligt det heller.
Mitt intresse begränsar sig därför endast till att många svenskar som kan bli utan jobb efter jul, det tycker jag är verkligt sorgligt. Dessvärre verkar det mörkt för de små bilmärkena, speciellt om de inte har ett massivt stöd från en stor partner eller säljer bra.
Marknaden borde vara gynnsam för företag med bra kassa att handla idag. Då menar jag inte endast bilföretag utan också andra företag. Ekonomin har ju skakats om , i mest hela världen. Tid att handla för kanske kineserna - det kan ju löna sig på sikt. Man vinner inte bara en marknad utan också teknikkunnande - speciellt om man kan utnyttja kunnandet på andra marknader.

Allt är inte lätt, man tycker annorlunda ibland, men vad hjälper det :

KLIMATMÖTET I Köpenhamn närmar sig och debatten om den globala
uppvärmningen har tagit rejäl skruv. För två veckor sedan kom en hackare illegalt över tusentals e-brev och dokument från välrenommerade
klimatforskare vid East Anglia-universitet i Storbritannien.
Delar av den privata korrespondensen kan definitivt tolkas som att forskarna inte vill släppa fram kolleger som ställer sig skeptiska till den globala uppvärmningen eller inte tror att den orsakas av människan. (DN idag)

Den 7-18 december 2009 pågår klimatmötet COP15 i Köpenhamn. Förkortningen står för Conference of the Parties. Siffran 15 symboliserar att det är den femtonde konferensen i ordningen av de möten som började i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. Då samlades 178 länder för att diskutera jordens klimat. I Köpenhamn har den siffran stigit till 192 länder. Det avtal som skrevs under i Rio de Janeiro kallas ofta klimatkonventionen.