lördag

Nu kommer ett avslutande avsnitt om Mexico.


I Mexico City ligger ett av världens vackraste muséer. Detta är inga överord. Man har på ett mycket smakfullt sätt lyckats presentera sin historia och detta på ett sätt, som hela tiden lockar till nyfikenhet och utan att trötta åskådaren. Med så mycket att presentera kan det lätt bli ganska trångt och lite gyttrigt, som i Kairo. Det antropologiska muséet är en pärla.



Indianernas kalender är en speciell historia. Med hjälp av tre olika cirkulära skivor som fick snurra mot varandra kunde man bestämma årsskiftena, och detta med stor exakthet. Med studiet av planeter och stjärnor i särskilda observatorietorn hade man noggrann kontroll på tidens gång, betydligt bättre än i vår värld, under samma tid.

På muséet kan man också se hur färgen förgyllde byggnaderna, när det begav sig.

XOCHIMILCO i södra Mexico city

X kallas ofta för Mexicos Venedig. Här finns hundratals km kanaler som ringlar fram mellan landområdena. Detta är ett minne av Mexicos beroende av vattenvägar. Man hade inga dragdjur utan var beroende av vatten för alla sina transporter. På land bar man sina bördor. I dag är X ett populärt turistmål, där man färdas fram på trajineras och där mariachis spelar musik och mat serveras.

fredag

En mellandag med sol och milt väder.

I Mexico hamnade vi en dag på en stor och mycket intressant Hacienda ( med bl a en tjurfäktningsarena), som en gång på 1500-talet tillhört själve Cortez ( han som var med och erövrade Mexico i början av 1500-talet. Haciendor var vad spanjorerna byggde till sig själva efter erövringen av Mexico och också andra delar av mellan- och sydamerika. Det blev mycket stora gårdar ofta med mycket folk (indianer) som tjänare, där spanjorerna levde som småpåvar i sina uppskapade "små samhällen". Här fanns allt man kunde önska sig som spanjor, även tjurfäktningsarenor.

Därifrån gjorde vi utflykter till bl a Taxco (silverstaden med alla VW-taxibilar). Vi for sedan vidare över Sierra Madres högplatå med bl a många "härligt" stora kaktussar. Då och då på höjder nära 3000m ö h.

I Taxco mötte vi många barn som var

uppklädda inför Guadelop-dagen 12 dec.

I dessa växter finns det åtskilligt med vatten lagrat.

torsdag

Idag har vi färdats fram i ett snöigt landskap med tåg, 20 mil utan förseningar - SJ kan.







En bild som dominerar reklamen om Mexico. Den främsta tempelbasen i Chitchen Itza.


Den som också syns när man vill presentera just denna plats som ett av världens moderna 7 underverk.


Tillbaka till Mexico. Den kanske mest kända och absolut största och också mest betydelsefulla platsen är nog den som ligger strax utanför Mexico city, TEOTIHUACAN.





Här finns en av världens störtsta fornlämningsområden. Platsen domineras av sol- och månpyramiderna och den stora breda vägen som går genom området, "dödens väg" med plats för verkligen massor av människor. Man tror att här kan ha bott upp till 200000 personer en dag för länge sedan - förspansk tid , före 1519.

Masker till försäljning vid Chitchen Itza

onsdag

När man vandrar runt i de arkeologiska områdena får man den ena märkliga historien berättad efter den andra. Många är märkliga och man "ryser" av skräck.

För aztekerna var det nödvändigt med människooffer, ofta och många, för att tillfredsställa gudarna. Av denna anledning var man mån om att få så många levande fångar som möjligt i stider med andra stammar.

Det gick då till på följande sätt: Man förde upp sina offer levande till toppen av sina stenbaser (="pyramider") där hölls sedan fången fast medan man så snabbt som möjligt skar ut hjärtat. Detta spelade den främsta rollen och hölls upp för massorna nedanför "pyramiden" . Efter detta skars huvudet av och slängdes nedför trapporna och sedan kom kroppen samma väg, hela tiden till folkmassornas jubel.

Chac mol är den mexikanska dödsguden En staty av honom står någonstans i Mexicos djungel. Han håller där en skål på magen där han halvligger och ser med onda ögon på de tillbedjande människorna . I skålen lades hjärtan de människorr som offrades till honom.

En helt annan företelse som tydligen förekom mycket ofta bland indianerna var bollspelet. Överallt fanns det planer för bollspel. Stora planer på ca 100x60 m. Bollen var av rent gummi och studsade mycket lätt, vi såg en sådan i det antroplogiska muséet i Mexico city.

tisdag 4 jan 2011

Åter från ett nytt äventyr, denna gång i Mexico.

Vi har tillbringat 14 dagar bland azteker och conquistadorer.

D V S det var inte bara azteker, för det fanns många indianstammar när det begav sig både samtidigt och under den långa tid som de var de som styrde och ensamma levde i Mexico.

Chitchen Itza, Uxmal, Teotihuacan, Xochicalco, och var Monte Alban var arkeologiska områden som vi besökte på våra rundturer i staten Mexico. Man blir litet förvirrad ibland då man benämner såväl landet som huvudstaden vid samma namn. Vad man inte heller fattar det är att Mexicos högplatå ligger så högt. Man befinner sig nästan hela tiden på höjder över 2200 m ö h, ofta upp till 3200 m ö h.

Men Mexico är långt mer än arkeologi, det är ett fattigt land, med många problem för stora delar av befolkningen. Man ser litet av problemen när man färdas fram på landsbygden.

Det mest fascinerade är dock dess historia så "oerhört" olik vår egen och västerlandets. Ju mer man läser desto mer förskräckt och förvånad blir man. Vi såg när vi kom hem filmen : Apokalypto av Mel Gibson. Den är en otäck skildring av ett svunnet indianrike, som nog dessvärre får anses som inte helt osannolik.