tisdag

Livet kan verkligen vara underbart. Idag skiner solen från en klarblå himmel. Marken är gnistrande vit, det är några grader kallt, men solen smälter nog så sakteliga taken och snön är troligen på väg bort. Det är inte vår ännu, men det känns som om den inte är långt borta.

Vi firar 25-årsdag men kan kanske inte se fram emot ytterligare 25, men just nu känns det så.

Umberto Eco har underhållit mig på morgonen med sina underfundiga, mustiga och verkligt roliga aforismer och korta historier från den vardag som är hans, men också våran.

Det blev lax med spenat och spaghetti till middag och hallon till efterrätt, säkerligen nyttig mat som kan godkännas av livsmedelsverket.

Nu sitter jag här vid datorn en stund och läser tidningar. Idag försöker jag se på det positiva och glädjande och det finns en hel del som man glädjas åt även där, faktiskt.

Jag har fått en beställning på pepparkaksbak, som skall ha formen av kameror, intressant uppgift må jag säga. Sedan ska jag ta hand om min "Herman" ( en surdeg som växer och ska ge mig några fruktkakor och satser för ny odling till vänner och bekanta i omgivningen).

Ta vara på din dag och lev också i nuet. Jag lärde mig sent i livet att sitta på en stol och endast röra på tårna och låta tanken flyga. Pröva ska du se! Igår såg jag på TV-kanalen Axess ett program om Mahabharata, som handlar om Indiens stora epos från flera tusen år före vår tideräkning. Där får vi i väst en del att fundera över om vi försöker se oss litet utifrån. Väst är inte alltid bäst.

6000 år gammalt eller äldre hävdar vissa forskare. De talar om det mytomspunna diktverket Mahabharata, 90 000 verser långt, skrivet på sanskrit. Än idag berör och inspirerar eposet moderna kulturella uttryck.