lördag

Jag har ofta litet diffusa begrepp om ord med likartad betydelse.
Ta orden saga, sägen, myt och legend.
Enligt Wikipedia kan man säga att :
En saga är en fantasiberättelse
En sägen är en kort sagoliknande berättelse som anknyter till en viss plats
En legend är grundad på förmodat historiska gestalter eller händelser
och
En myt är oftast en berättelse om ett tema från en tid när kommunikationen var muntlig.

Sankta ELIN, En historisk ”gestalt" eller!?

När man läser om och omkring henne, blir man först eggad av de olika beskrivningarna.
Tyvärr blir tolkningarna allt mer olika och tillslut så olika att man störs av olikheterna.
När sedan forskarna som sysslat med Elin, som person och också hennes bedrifter är oense om sanningshalten då frågar man sig om man skall vare sig ska tro på hennes underverk eller henne som historisk person. Har hon verkligen existerat. I och för sig kan det kanske göra detsamma. Hon skulle ju i huvudsak ha levt på 1100-talet.

Men, hon har trots allt ändå betytt väldigt mycket för Skövde som ort, och för katolska kyrkan skulle det vara omöjligt att se bort från henne som helgon liksom alla andra helgonförklarade personer.
I förbigående kan man inte underlåta att tänka på andra kulturers historia. I Kina vet man med mycket stor säkerhet att Konfucius levde mellan –551 och –479, i Egypten vet man att Hatschepsut härskade över Egypten mellan –1479 och –1458 ( siffror som inte är exakta förstås) Om Elin vet vi inte när hon föddes eller när hon dog. Det som i huvudsak finns nedtecknat kom på pränt minst 100 år efter hennes död.
Linde försöker i sin bok om Elin gå till botten genom att granska det material han kan finna, och det är inte litet det.
Hans slutsatser är många, här kommer ett utdrag ur hans bok:

Ur Gunnar Lindes bok:

Sankta Elins betydelse for Skövdes utveckling till en berömd vallfartsort med stadsrättigheter får motivera det tämligen utförliga studium, som har ägnats henne. Undersökningen har ej alltid lett till några bindande slutsatser, men den har dock velat göra sannolikt, att legenden har sina rötter i den hedniska fruktbarhetskulten. Elin framstår som gudinnan Fröjas arvtagare. För legendens och kultens utformning ha sedan politiska och personliga intressen under ett par århundraden spelat en avgörande roll. Ehuru ej möjlig att tillbakavisa, framstår tanken, att Elin existerat som en historisk gestalt, som osannolik.
För många måste en sådan uppfattning te sig chockerande. Den fromma kvinnans jordiska tillvaro har ända sedan den äldsta medeltiden ansetts fastslagen, och hennes roll som Skövdes, och även Götenes, "första historiska person" har sällan på allvar ifrågasatts. Även den rent vetenskapliga forskningen i vår tid har godtagit tanken, att hon en gång levat, och hon har blivit en fast utgångspunkt för den lokalhistoriska forskningen.
Men även om den möjlighet, som har hållits öppen, har fog för sig, om Elin sålunda aldrig skulle existerat, förlorar för den skull traditionerna om henne inte i tyngd. Tvärtom fördjupas de, och de bli bärare av ett arv inte bara från den äldsta kristna tiden utan från hedendomen, kanske ända från folkvandringstidens början, då den alltjämt existerande bebyggelsen kan ha grundats.
Fruktbarhetsgudinnan var en gång Skövdeortens skydds-patronessa. Ingen lär val i våra dagar på allvar vilja hävda, att
Nerthus, Frigg eller Fröja en gång varit vanliga människor, som fått gudinnors anseende. Det är endast fråga om olika namn på en gudomlighet, vars ynnest var förutsättningen för bygdens fortbestånd. Denna gestalt behövde kristendomen inte förkasta, tvärtom, den behövde henne. Den måste endast omforma henne efter sin grundsyn och ge henne ett nytt namn. Från Fröja får helgonet Elin sålunda överta den rika uppgiften att vara Skövdebygdens välgörarinna. Som sådan har hon nu fått tjäna i 800 år, liksom de hedniska gudinnorna under de dessförinnan förflutna 800 åren. Betraktad som "ohistorisk person" kan Elin inordnas i ett sammanhang av långt större räckvidd än enbart den kristna epoken av Skövdebygdens historia